Återblick på året som gått

När jag tänker tillbaka på detta fotbollsår som snart är slut så gör jag det med lite partiska ögon. Ett blandat år för oss united supportrar med ligaseger, champions league förlust i finalen, ut i gruppen, krossa arsenal, bli krossade av city, drömmål mot city (som man råkade se live) osv. Det har varit ett händelserikt år med glädje och lite tårar men överlag så har det åtminstone varit framgångsrikt. Den svenska fotbollen har varit fin den med. Bästa tvåan i em-kvalet och ett säkrat avancemang till sommarens stora fest är ju helt underbart!

Fotbollsmässigt så har det varit ett bra år, storklubbarna gör som vanligt upp i Champions league och det är lika spännande att följa varje år. Stora applåder till UEFA som har gjort denna turnering till vad den är. Alltid lika uppskattad. Jämnheten i Premier League håller i sig den med och säsongen ser ut att avgöras på mållinjen som vanligt, riktigt härligt! Och för en gångs skull så har de svenska spelarna börjat att leverera ute i Europa, Zlatan, Guidetti, Elmander, Sebbe Larsson med flera gör under i sina klubblag och det finns fler. Utanför planen har det väll kanske inte varit lika bra. Ni som läser här på fotbollsoraklet kanske har läst min artikel om Fifa och dess korruption och den är något som gör sig påmind. Ett av de mest aktuella är väll när värdländerna till VM skulle utses och Qatar fick ett Vm. Helt fel enligt mig och frågan om mutor och svarta pengar höjdes återigen. Inget illa mot Qatar kanske men personligen så tycker jag att England borde fått ett VM.

Men jag antar att det är händelser som dessa som gör det hela ännu mera värt att följa och älska sporten. Helt sjukt hur man kan lägga ner så mycket pengar, energi, tid osv på en sport. Det som är väldigt intressant är att i 99 fall av 100 så är det ju alltid värt det. Denna sporten kan verkligen förtrolla oss människor på ett sätt som fåtalet andra saker kan. Hur kan man älska en individ eller ett lag så mycket när man vet att man aldrig kommer att få träffa personerna i verkligheten? Eller lägga ned så mycket pengar på resor till matcher, matchkläder och saker som är relaterade till laget när man vet att man aldrig kommer få tillbaka det i form av pengar? Svaret är väll ganska enkelt, man får visst tillbaka det. Inte i pengar, men i något som räknas högre. Man får vara med och skriva historia med sitt favoritlag.

Och det för mig väll lite in på nästa sak jag har på hjärtat och det är att jag börjar att bli väldigt trött på att det finns alldeles för många affärsgubbar i vår kära sport. Människor som inte bryr sig ett skit om laget de äger utan bara om hur mycket pengar de tjänar. Ägare som aldrig visar sig på arenorna utan bara kommer när de verkligen måste. Så ska de inte vara, hade jag fått bestämma så hade jag gärna sett ett fungerande system där fansen är med och bestämmer. Demokrati, inte diktatur. Inte att de ska få ha de avgörande ordet i en fråga, bara göra sin röst hörd och veta att budskapet når högst upp i styrelsen.

Så detta tar jag med mig nu när vi snart går in i ett nytt fotbollsår och hoppas som vanligt på mer framgång och kanske kan en bragdinsats säkra en väldigt efterlängtad medalj i EM?