Biografi: Andreas Isaksson

Namn: Andreas Isaksson
Född: 3 Oktober 1981
Födelseort: Smygehamn
Längd: 199cm

Andreas Isaksson är född och uppvuxen i det lilla samhället Smygehamn, som även är känt för att vara Sveriges sydligaste udde, även kallat för Smygehuk. Smygehamn ligger ett stenkast från Trelleborg, där Isaksson fick sitt stora genombrott som målvakt. Anmärkningsvärt så började inte Isaksson sin fotbollskarriär som målvakt i moderklubben Östra Torp GIF. Under pojkåren så var han utespelare, främst mittfältare.

När han vid 12 års ålder gick till Trelleborgs FF var tanken att han skulle fortsätta med sin karriär som utespelare, men valde att testa sina kunskaper som målvakt. I den åldern så fanns det inga tecken på att Andreas skulle kunna bli en bra målvakt, inte så bra som han är idag. Men efter ett par års tränande som gav en positiv utveckling så när han var i 15 års åldern, hade talangen blommat ut. Det var här som han blev uttagen till pojklandslaget, efter att ha spelat så pass bra i ungdomslaget i Trelleborgs FF. Detta var ett besked på att det svenska folket skulle få se mer av den långe före detta mittfältaren som valt vägen att bli målvakt. Detta var bara starten på hans karriär. När A-laget i Trelleborgs FF fick skador på sina två ordinarie målvakter i allsvenskan säsongen 1999, fick Isaksson chansen mellan stolparna. Den chansen tog han, han räddade laget vid ett flertal tillfällen under dessa 11 matcherna. Han fick sitt tämligen okända namn att bli känt, inte bara i lilla Smygehamn, inte bara inom publiken i Trelleborg utan hela svenska folket fick se att här fanns en målvakt att räkna med. Det stannade inte där, scouter från bland annat Juventus fick se vilken potential det fanns i den 199cm långe skånepojken.

Denna succé mellan stolparna i Allsvenskan gjorde att Juventus blev intresserade av Andreas som ville ha med sig han ner till Turin och Juventus. Efter att ha funderat på detta erbjudande så valde Isaksson att packa sina väskor och flytta till sydligare breddgrader. Väl där nere fick svensken det tufft, det blev aldrig några matcher med Juventus i Serie A. Han fick nöja sig med att spela i det lokala pojklaget. Där han visserligen gjorde bra ifrån sig, men konkurrensen blev alldeles för tuff för svensken. Det fungerade inte heller socialt då han var den enda svensken i det då stjärnfyllda Juventus. Den enda räddningen var att en annan svensk bodde i samma stad, nämligen Erik Edman, som då spelade i Torino FC.

Säsongen 2001 valde Isaksson att flytta hem till Sverige igen, Djurgården visade intresse och det intresset var ömsesidigt även från Isaksson. Ett beslut som visade sig att vara riktigt bra för hans karriär. Säsongerna 2002 och 2003 vann Djurgården Allsvenskan och Andreas Isaksson hade stor del i dessa SM-guld. Detta medförde också att Isak, som han kallas, fick chansen att debutera i A-landslaget(2002).

Dessa säsonger fick en del klubbar ute i Europa att visa intresse, ett intresse från bland annat Stade Rennias FC i franska högstaligan, som Isaksson skrev på för efter EM-slutspelet 2004. Två säsonger blev det i Frankrike innan fler klubbar fick upp ögonen för svenske landslagsmålvakten. Ett stort intresse fanns då från Manchester City. Ett Manchester City som då hade en svensk tränare, Sven-Göran Eriksson. Dock dröjde det innan Isak fick chansen att debutera i Premier League. Konkurrensen med den nuvarande landslagsmålvaken Joe Hart var alldeles för tuff. Men Andreas fick sin chans mot Middlesborough, en match som han gärna vill glömma. Andreas Isaksson släppte nämligen åtta bollar bakom sig. Totalt blev det fem matcher för mellan stolparna för Isaksson i Manchester City tröjan.

Efter ytterligare ett bra EM-slutspel(2008) för målvakten så begav sig flytten till Holland, nämligen till PSV Eindhoven. Där han än idag spelar och är förstemålvakt. Många rykten under senaste året har placerat han i bland annat Grekland. Dessa rykten florerade som mest under sommaren 2011, men detta är något som varken Isaksson själv eller PSV Eindhoven valde att kommentera. Vad som händer efter kommande EM återstår att se.

Foto: Aleksandr Osipov

/Marcus Jönsson