Biografi – Diego Forlan

Denna blondlockiga uppenbarelse med stor del Uruguayansk fotbollshistoria rinnandes i venerna föddes den 19 maj 1979 i Montevideo, Uruguays huvudstad.

Fotbollshistorien han bär inom sig bär spår av ett stort och stolt fotbollsland i en väldigt liten förpackning.

Diegos morfar spelade för Independiente i Argentina och var tränare för den Uruguayanska landslagstrupp som slutade trea i sin grupp efter Jugoslavien och Sovjetunionen i VM 1962.

Även på sin fars sida rinner det fotbollshistoriska blodet varmt och stolt och Diegos pappa har en lång fotbollskarriär bakom sig där han representerat flera av de största klubbarna i Uruguay och Brasilien samt är en av ytterst få Uruguayanska fotbollsspelare som representerat sitt land i tre Världsmästerskap, 1966 -70 samt -74.

Med de starka idrottsgenerna var det naturligt att Diego tidigt visade en stor begåvning för idrott.

Han var redan som väldigt ung ansedd som en mycket lovande talang – i tennis.

Men när Diego var 12 år gammal skedde det som kom att forma honom för resten av hans liv.

Hans då 17-åriga syster var med i en bilolycka som tog hennes pojkväns liv samt lämnade henne i koma i fem långa månader innan hon vaknade upp till ett liv i rullstol.

Det sägs att unge Diego här avlade ett löfte att bli fotbollsproffs för att kunna betala för sjukhusräkningar samt framtida kostnader som kunde drabba familjen till följd av olyckan.

Klart står i alla fall att det var vid denna tidpunkt som Diego valde bort racketen mot dobbar och boll och även att om sägnen stämmer så har han infriat sitt löfte till sig själv och sin familj.

Tidiga karriären.

Diego som alltid varit mån om att träna hårt och satsa på det man vill gick som 17-åring till sin morfars gamla klubb Independiente i Argentina efter att ha spelat i ungdomslagen i både favoritklubben Peñarol och Danubio.

Debuten kom bara några månader senare och Diego Forlán, fotbollsspelaren, hade på allvar börjat skriva sin egen saga, sitt egna kapitel i fotbollshistorien.

Tillsammans med Independiente fick han spela internationellt i Copa Libertadores, Sydamerikas motsvarighet till Champions League och hans målsinne visade sig tidigt i klubben där det blev 4 säsonger, 80 matcher och 40 mål.

Ett facit som gav ett tydligt eko över Atlanten och nådde hela vägen till Sir Alex Fergusons öron.

Ganska snart var kontraktet med Manchester United påskrivet och Diego tog sitt stora kliv in på världsfotbollens allra finaste scen.

Men för Diego som är en känslomänniska, en familjevärnare blev det snart tydligt att England och Manchester var inte riktigt hemma.

Vädret i England var inte det han var van vid och nu var det långt till familjen, det viktigaste han hade i världen och hans stora inspiration. Ljusglimten under denna tid kom med debuten i landslaget och senare samma år VM-debuten där han fick göra ett inhopp och mål i 3-3 matchen mot Senegal som kom att skicka hem Uruguay från turneringen.

På engelsk mark var det fortfarande tungt och det kom att dröja 8 långa månader innan första målet kom i den röda tröjan.

Diego var långt hemifrån och långt ifrån den målform som betalat hans biljett över Atlanten och säkerligen en bra slant på systerns läkarräkningar.

På många håll minns man Forlán mest som endast en flopp, med mer youtube-träffar på en osannolik miss inför öppet mål och en annorlunda sekvens där han efter att ha gjort mål dragit av sig tröjan och inte hunnit få på sig den innan domaren blåser igång spelet igen och Diego därför springer och jagar boll med tröjan i handen, än på målmontage och jublande bilder.

Dock minns han av lagkamrater och ledare inom klubben som den varmhjärtade, stenhårt kämpande människa alla som varit honom nära vittnar om att han är.

De minns en kille som hade några tunga år men som alltid gav allt på träningar och som alltid fanns där för sina kamrater.

En kille som inte var här för klockorna, bilarna, festerna eller tjejerna utan en kille som värnade om att få utöva sporten, sina vänner och sin familj.

Att han direkt vid sin ankomst till England begärde ett hem särskilt framställt för personer som använder rullstol vittnar om hans starka engagemang för sin familj och hans starka band till sin syster.

Minnet bland fansen lyckades han även blida en del då han lyckades pricka in sina få mål på ganska rätt platser genom att se till att avgöra både mot Liverpool och Chelsea vilket självklart uppskattades av de rödas fans.

Det var tre tunga år, som Diego själv erkänner, men dessa hjälpte att styrka honom och trots allt var han med om att vinna ligan, FA-cupen och Community Shield med laget.

År 2004 efter 63 matcher och endast 17 mål stod det klart att Manchester värvat supertalangen Wayne Rooney och det blev läge för Forlán att se sig om efter en ny klubbadress.

Valet föll på Villareal, detta spanska lag som under några års tid legat ocj lurat strax ovanför mitten i serien men som verkade ha något på gång med Manuel Pellegrini vid rodret.

Forlán fick nu befinna sig i ett klimat mer likt hans eget, omge sig med sitt modersmål och han kände sig närmare hem.

För Diego var denna trivsel, denna känsla av samhörighet och närheten till sitt egna så viktigt.

Denna effekt av att få trivas vid sidan av planen och dess betydelse för hur en idrottsman kan prestera syns direkt i Diegos spel under sin första säsong i Villareal där han dunkade in 25 baljor på sin första säsong och därmed blev Spaniens Pichichi, bäste målgörare samtidigt som han tog Villareal vidare till sitt allra första Champions League-slutspel någonsin.

Samma säsong fick han dela på Guldskon som Europas bäste målgörare tillsammans med Thierry Henry som gjort en drömsäsong i Arsenal.

Det råder ingen tvekan om att en Diego Forlán som trivs privat tar med sig sitt inre lugn in på plan och hela vägen in i mål.

Flytten till Spanien blev lyckosam och även om hans andra säsong i Villareal var en dip formmässigt såväl för Diego som för hela laget så höjde han sig igen under tredje säsongen och när han väl lämnade Villareal efter tre framgångsrika år kunde han göra det med ett målrekord i sin rygg.

Diego Forlán är Villareals bäste målskytt genom tiderna med sina 54 ligamål på 106 matcher.

Året var 2007 och Athletico Madrid hade precis sett sig tvungna att låta sin ”Golden Boy” och lagkapten Fernando Torres skriva på för Liverpool i Premier League och man var tvungen att se sig om efter en ny pålitlig målskytt.

Valet föll på Diego Forlán som packade väskorna för en flytt till den spanska huvudstadens lillebror.

I Athletico har han sedan dess bildat ett fruktat anfallspar tillsammans med Kun Agüero, den argentinske supertalangen tillika Diego Armando Maradonas svärson.

Diego som i Athletico tagit en stor ledarroll för hela laget och som ofta bär fram hela laget med sitt uppoffrande spel och sitt sätt att röra sig över stora ytor på plan har växt ännu en nivå i sitt spel och kunde under sin andra säsong i den rödvita tröjan plocka hem sin andra Pichichi-trofé och Europeiska Guldskon då han återigen blev spanska ligans och hela Europas bäste målskytt på smått otroliga 32 mål i ett lag som slutade på fjärde plats i ligan.

Långt borta var de tunga åren i Manchester, hemlängtan och avsaknaden av sin familj, sitt språk och sin inre trygghet.

Livet lekte och Diego träffar den undersköna argentinska modellen/skådespelerskan Zaira Nara.

När Diegos familjerelationer är i balans mår han som bäst och då kan han prestera den fotboll vi fått se honom prestera under de senaste åren.

En opretentiös krigare som såväl på planen som utanför är beredd att slita hjärtat ur kroppen för sina medspelare och medmänniskor precis som han en gång lovade sig själv att göra för sin syster.

Diegos engagemang i trafikfrågor startade med systerns tragiska bilolycka och för några år sedan startade de tillsammans Fundación Alejandra Forlán, en organisation som arbetar förebyggande och försöker upplysa om trafikfaror.

Diego startade organisationen och hans kära syster Alejandra är sedan starten ordförande.

Sedan 2005 är Diego även Uruguayansk UNICEF ambassadör där han är väldigt engagerad i olika event och resor och arbetar med samma brinnande passion som i det mesta han tar för sig för barns rättigheter i världen och för att förbättra levnadsvillkoren för folk överallt.

Av dagens toppanfallare är Diego Forlán ett unikum, en forward som rör sig över så otroligt stora ytor över planen och som alltid finner kraften att ta den långa löpningen för att öppna upp spelet eller backa upp en lagkamrat som gett sig ut på offensiv spurt.

Hans otroliga känsla för laget och hans vilja att slita för det var definitivt något som syntes under det senaste VM-slutspelet då han härförde sitt lag till en semifinal och sedermera en fjärdeplats.

För ett land som Uruguay med sina knappa 3,5 miljoner invånare att nå en fjärdeplacering i ett VM-slutspel idag är en otrolig bragd och alla verkar rörande överens om att detta inte hade kunnat ske utan VM´s bäste spelare Diego Forlán.

Diego lyckades vända den press som ett uruguayanskt landslag ändå alltid bär från en svunnen tid då man stod som en av världens största fotbollsnationer.

De två VM-gulden i VM -30 och -50 samt de två tidigare OS-gulden innan VM existerade har varit en otrolig stolthet för det lilla landet men även inneburit en enorm tyngd på nyare generationer fotbollsspelares axlar.

Diegos betydelse för detta landslag som tog världen med häpnad denna sommar 2010 kan nog inte göras rättvisa i ord, han stod själv för fem mål samt flera framspelningar.

Inte bara att han gjorde målen var av storhet utan nästan viktigast var hur och när han gjorde dem.

Många gånger såg vi honom ensam ta tillbaka sitt lag i matcher där man så lätt tappar fokus, han gjorde avgörande mål i slutet och han satte in kvitteringen när de låg under.

Hans förmåga att lyfta laget under tunga stunder i matcher visade sig otroligt starkt i såväl åttondelsfinalen mot Sydkorea där man låg under som i VM: mest dramatiska tillställning då man ställdes mot Ghana i kvartsfinal.

En galen nervsprängande match där de sista minuterna var som hämtade ur en hollywoodfilm.

Fotboll är grymt, fotboll är mycket men aldrig är det känslolöst.

När lilla Uruguay ställdes mot Holland i semifinalen var de otroligt uträknade redan innan, och utan skyttekungen Luis Suarez som var avstängd efter sin räddning på mållinjen i matchen dessförinnan såg det otroligt mörkt ut och där tog det även stopp, Uruguays första förlust i detta VM var ett faktum.

Men det var inte utan en kamp och de lyckades skaka om Holland ganska bra och 2-3 kunde varit omvänt.

Diego ledde sitt lag som en fältherre leder sina trupper eller likt en storebror som tar ansvar för sina syskon i föräldrarnas frånvaro, han var deras pelare att luta sig mot när de var trötta eller rädda.

Han hade alltid en meter kvar i benen för den som behövde, och de behövde och han gav.

Diego Forlán blev för evigt odödlig i sitt hemland efter sin bragdartade turnering och när det var dags att utnämna VM:s bäste spelare var det nog ingen större diskussion.

Sällan har en spelare betytt så mycket för sitt lag, sällan har en spelare gjort ett enskilt så stort intryck med det breda spektra av kvalitéer som Diego visade upp i detta VM-slutspel.

Diego har länge använt sig av sociala medier för att ha en närmare relation till dem som är intresserade.

Via Twitter och Facebook kan man följa honom i vad han gör och under VM-slutspelet i Sydafrika var Diego flitig med kamera och mobiltelefon, han bjöd in alla som ville att följa laget inifrån deras boende.

Man kunde få livefoton från interna pingismatcher eller till och med startelvan innan den offentliggjorts.

Diegos värnande om de som bryr sig om honom är något som ständigt hörs när folk talar om denna man.

De som valde att följa hans VM-resa via dessa medier kunde se hur Diego fungerade såväl som en lekfarbror med förmåga att ena en stor grupp i skratt och lek såväl som en disciplinerad engagerad kapten, även om det var Lugano som bar bindeln under matchtid.

Nu närmar vi oss slutet på augusti och Diego förbereder sig för en ny säsong i Atlético Madrid, det lag han förde till en Europa-Cup seger i fjol där han sin vana trogen presterade när det som mest behövdes och gjorde båda målen då Fulham besegrades.

I år hoppas man på Champions League och man siktar högt, varför skulle man inte?

Man har ju VM:s bäste spelare och i mångas ögon världens bäste lagspelande anfallare.

Idag ser vi en stor spelare och vi har lärt oss vikten av att ha en balanserad tillvaro omkring sig, i alla fall för en kille som Diego som trots alla framgångar och sin status alltid kommer se efter sina närmaste först och som behöver lugnet runt sig och sin familj nära sig för att kunna komma till sin rätt professionellt.

-Utan de runtomkring vore ju inget någonting värt ändå.

Blodet rinner starkt och stolt i hans ådror, han bär en stolt historia och vi runtomkring vi är tacksamma att han valt att skriva vidare på denna fantastiska saga.

”Lås inte in er eller förstör era liv, lev det med intelligensen, själen och sinnena vakna och alerta, var medveten om dess uttryck och utbilda er för att uppskatta och njuta av det.”

– Diego Forlán

2 Comments

  1. Barroscamilo

    En underbar biografi skriven på ett magisk och fängslande sätt!!!!!!

    //bror

  2. Jonte

    Fantastico!

Leave a Comment