Biografi: Fernando José Torres Sanz (El Nino)

Fernando Torres

Fernando Torres

Namn: Fernando José Torres Sanz
Smeknamn: El Nino
Nationalitet: Spansk
Födelsedatum: 20:e Mars, 1984
Födelseort: Madrid, Spainen
Position: Anfallare
Nuvarande Klubb: Liverpool FC
Klubb Karriär: 2000-2007 Atletico Madrid

Trots att Fernando Torres är född i en traditionell Real Madrid region valde han att börja sin fotbollskarriär hos rivalerna, Atletico Madrid. I Fuenlabrada, en förort söder om Madrid, bodde han tillsammans med modern Flori och fadern José samt storebror Israel och systern Mari Paz. För sjutton år sedan på en bakgata i ett arbetskvarter, Madrid, står en sexårig pojke och gråter, tårarna rinner ner för kinden sedan han slagit ut ett par tänder efter en målvakts räddning. Han svor för sig själv att inte stå i mål mera. Som det flesta yngre när man spelar med äldre fick Torres ta platsen mellan stolparna. Efter tandincidenten skulle den lille pojkens liv förändras för alltid. Från den dagen bestämde han sig för att det var mindre riskfyllt att placerna bollarna i nätet, istället för att plocka ut dom. Som vi alla vet, så blev det så!

Idag känner vi honom som målgöraren, framspelaren och för hans snabba löpningar i Liverpooltröjan på Anfield. Men om vi backar bandet får vi se hur det gick till när Fernando José Torres Sanz blev El Niño för hela fotbollseuropa. Hans första minnen är fyllda med långa varma somrar, spelandes fotboll på bakgårdarna med fadern samt lyssna till farfar´s ändlösa historien om stora fotobolls spelare från förr och Atletico Madrid. Detta är ett minne som han än idag fasthåller som en av höjdpunkterna i hans barndom. Hans första riktiga match kom när han var fem år gammal och spelade för Parque 84 i en två dagars inomhus turnering. Torres, själv har inte många minne från den turneringen men minns att han fastnade för sporten på allvar efter detta. Anfallaren menar också att när han var sex år började fotboll verkligen bli viktigt för honom, till stor del tack vare tv programmet ”Oliver och Benji”. En teknad serie som sänds i spank-TV, handligen speglar i mångt och mycket Torres egna karriär, barn som spelar fotboll för skoj skull och det slutar med att de blir proffisionella. Efter programmet brukade Fernando och broder gå ut och spela fotboll, med barns fantasi kunde de enkelt leva sig in programmets karaktärer och lekte proffisionella fotbollsspelare. Nästkommande sommar gick han med i kvarterslaget ”Mario´s Holland” även om han var ett par år yngre än de flesta. Han började rätt omgående göra mål i diverse inomhus turneringar.

Familjen, vännerna, somrarna samt fotbollen var de enda saker Torres behövde för att vara lycklig. Just efter att Fernando fyllt åtta år flyttade familjen till ett hus i Estorde i Galicia. Det var här El Nino träffade sin första barndoms kärlek Olalla samt många av han nuvarande närmaste vänner. Tre av vännerna som minns honom säger så här:

Juli:  Jag minns honom med mycket fräknar och hans blonda kaluffs.

Elias: Vi gick i skolan tillsammans, han var väldigt busig och full av tur. En dag kom läraren på honom när han busade runt och sa bara det gör inget, gör inte om det igen bara. Allt det för hans söta leende. Resten av klassen klagade och tyckte han kom undan för enkelt. Men inget hände. Han var alltid i full gång med tricks och bus, men ingen kom på honom.

Oscar: Han var värst av oss alla. Men han bara log sitt speciella leende när något hände, som om han visste att han skulle undkomma med det. Resten av oss åkte alltid dit.

Trots vännerna var familjen och fotbollen det som betydde mest för Fernando. Han började som 11- åring i Atletico Madrids pojklag. Som 12 åring ratade han ett erbjudande från Real Madrid, han hade en klausul i kontraktet som 15- åring på två miljoner engelska pund, debuterade som yngsta spelare någonsin i Atletico som 17-åring och han vann sin första internationella cup som 20-åring. Yngste spelaren att bli utsedd till kapten i den vitröd randiga tröjan. Är det något Fernando Torres kan på engelska redan vid det här laget så är det order, expectation. Som är på sätt och vis det som alltid förföjlt honom. Han bar ensam hoppet för en av Spaniens största klubbar i sju år, här fortfarande bara 23 år gammal. Trots allt detta medhåller Fernando att utan familjen var detta aldrig möjligt. När man tillhör en klubb som Atletico Madrid från så tidigt ålder, lever man för laget. Det var obeskrivligt spännande även om jag hela tiden inte fick glömma att fotboll fortfarande bara var en hobby för mig. Men för min familj var det här en ren mardröm. Med mardröm menar han uppoffringarna de fick genomgå för att det skulle vara möjligt att bli en fotbollsspelare.

Pappan fick ta ledigt från jobbet för att köra sonen till träningarna, mamman tog sonen till tåget eller bussen i ur och skur. Hon brukade ofta påpeka till Fernando, om du blir trött behöver du inte gå mera, känn dig inte tvingad att spela. Men han blev inte trött och tur var väl det för Atletico Madrid och Spanien. Torres gick med i ”Club´s Youth Academy” sensommaren 1994. Bara två år senare (1996) vann Atletico dubbeln, La Liga och Copa del Rey. Det var första liga guldet för Atletico sedan 1977. Detta hade stort inflytande på honom och blev ännu stoltare att representera Atleticos färger. Under ledning av den respekterade spanska ungdomstränaren Pedro Calvo, skickade Atletico ett U-15 lag till Nike Cup, representerade på plats fanns akademier från samtliga Europas storklubbar så som Real Madrid, Barcelona, Milan, Manchester United och Juventus. Atletico hade Torres med i startelvan, han var då bara 14 år gammal och blev utsedd till Europas bäste U-15 spelare. Följande säsong ledde han Atletico till första ”National Youth League Title” och fick sitt första professionella kontrakt.

År 2001 ledde han Atletico Madrid till Europa mästare för U-16 turneringen spelades i England och Torres blev utsedd till bästa spelare samt bästa målskytt. Historien upprepar sig ett par år senare när han vinner U-19 tillsammans med lagkamraterna i Atletico. Han återvänder till Spanien som en hjälte och skall nu leda laget ur andra divisionen.

Tiden i Atletico Madrid var bra, men inte tillräcklig för honom som fotbollsspelare. Klubbarna stod på kö efter hans signatur men när han väl tog förväl av Vicente Calderon fanns det bara ett lag i åtanke. Torres valde Liverpool trots bättre anbud från giganterna Inter samt Milan. Valet av klubb var inte baserat på pengar, säger anfallaren. Det var en personlig utmaning förklarar han senare. Lönesäkning, Rafa Benitez och Anfield blev hans nya vardag. Men han erkänner också att lämna Madrid var det tuffaste beslutet i hans liv. Anfallaren var chockad av den emotionella reaktion fansen visade då det stod klart att han skulle lämna Atletico. Fansen proteserade utanför stadion, dagen då hans flytt till Liverpool stod klar. Folk grinade, han säger att han och blev förvånad att han betydde så mycket för dem. Det var en hård och tuff tid för mig, men beslutet var redan fattat och de människor som gråtandes proteserade efter min flytt skickade senare kort och meddelande som stöttade mig mycket, säger Torres.

Genom att göra många mål, säger Fernando. Han fick den legendariska tröjan med nummer 9, efter spelare som Robbie Fowler och Ian Rush. En siffra han också har tattuerad på höger underarm. Efter att ha blivit den första anfalleren på årtionden att göra fler än 20 mål under en säsong i Liverpooltröjan är Torres på god väg att redan nå legendar statusÖvergångsumman, juli 2007, var på 20 milj pund. Med en veckopeng på cirka 90,000£, kan familjen Torres trots allt vara glada att deras son lyckades. Rafa trodde på mig som spelare, och det bästa jag kan göra för att betala tillbaka är på Anfield.

Resten av historien känner nu säkert redan till…tiden i Liverpool. Nu på tronen av Europa som enda målskytt i finalen. Vad framtiden har att utvisa för Fernando Torres återstår att se…Ser redan fram emot ligastarten….Ett par utslagna tänder, en Atletico fanatiker till farfar, en tid som prinsen i Madrid, en EM-final senare. Nu vet vi alla vem Fernando José Torres Sanz är. Om inte annat fråga tyske backen Lahm som blev duktigt ifrån sprungen sekunderna innan El Niño gav Spanien 1-0.

5 Comments

  1. Pingo

    Superbra om en superhjälte

  2. exi

    jättebra biografi men det skulle va bra om du tog med lite mer om att han va liverpoolfan och att han hade kaptensbindeln som det stod you'll never walk alone på och arför han hade den 😀

  3. Väldigt bra text! Intressant hela vägen igenom 🙂

  4. Sf

    verkligen helt värdelös text..vad sägs om att lära sig stava och korrekturläsa?

Leave a Comment