Fotbollsoraklet » Övrigt

Allsvenskan 2012 – Mindre än 60 dagar kvar

Viktor Åberg — Sat, 04 Feb 2012 10:45:35 +0000

Nu är det mindre än 60 dagar kvar till den Allsvenska premiären (56 för att vara exakt). Den största fokusen ligger i media på värvningar just nu, vem går, vem kommer? Folk pratar redan nu om vilket lag som kommer vinna 2012. Idag ska det dock inte handla om spelare eller guld. Idag tar vi oss en titt på de allsvenska lagens arenor runt om i vårt avlånga land. Jag kommer betygsätta dem och på så sätt utse de tre bästa arenorna i Sverige.

Swedbank Stadion – Malmö (Malmö FF)

Arenan stod klar 2009 och har sedan dess varit Sveriges bästa arena enligt mig. En stor arena med bra tryck vid stormatcher, underbar atmosfär. Bra klacksektion! Arenan tar in 24 000 åskådare och när det är fullt är där en galen stämning, nästan alltid fin gräsmatta med riktigt naturgräs på det och Swedbank Stadion i Malmö är Sveriges bästa arena!

Betyg: 5/5

Olympia – Helsingborg (Helsingborgs IF)

De regerande Svenska mästarna Helsingborgs arena är en fin arena som ligger bra till i Helsingborg. Med en kapacitet på drygt 17 000 besökare så är det ofta inte så fullt, förutom under just toppår som ett sådant HIF hade 2011. Fin gräsmatta av naturgräs och värmeslingor under planen så att mattan ska kunna vara fin även när vädret inte hjälper till. Inte så tät som man kan hoppas, inget tak överallt på arenan och det förstör, det känns inte lika tätt då och det förstör lite för stämningen.

Betyg: 3,5/5

Råsunda – Solna (AIK)

Sveriges nationalarena. En stora arena som tar in ca 36 600 åskådare. Bli maffig stämning vid fullsatta matcher, men inte lika härligt när där är ca 20 000. Synd att den inte fylls så ofta. Det är en fin arena som är härlig att var på under varma sommardagar. Den kommer dock rivas efter att den nya arenan i Solna byggts klart. Den sista matchen blir AIK – Malmö FF, precis som i den första matchen som spelades på Råsunda.

Betyg: 3,5/5

Borås Arena – Borås (IF Elfsborg)

En arena som när den byggdes 2005 var en av Sveriges absolut bästa arenor, kanske till och med den bästa. Nu har den gåtts om av främst Swedbank Stadion och Gamla Ullevi. Knappt 17 000 rymmer den och det brukar vara trevligt att gå på fotboll i Borås. Konstgräs är det som gäller, snabb fotboll får man ofta se här. Trevlig arena men ligger i utkanten av stan och det kan vara svårt för många att ta sig dit.

Betyg: 4/5

Gamla Ullevi – Göteborg (IFK Göteborg & GAIS)

En väldigt ny arena som stod klar inför säsongen 2009. Fin arena, bra läge, bra tryck när där är mycket folk (Oftast i västkustderbyn). Väldigt bra med rundade kanter på arenan, blir en tätare, maffigare stämning! Arenan ligger bra till, centralt, många kan komma dit med spårvagn, cykel eller till fots. Ofta bra inramning på arenan och bra med sportaffärer inbyggda i arenan, utanför. Sveriges näst bästa arena! Tar in nästan 19 000 åskådare, bra klacksektion.

Betyg: 4,5/5

Rambergsvallen – Hisingen, Göteborg (BK Häcken)

Inte en höjdare, lite för liten, inte så tät känsla, visst, det kan vara trevligt att se Häcken spela, men hit kommer man inte för stämningen eller arenans skull. Lusten att komma hit ökar dock eftersom Häcken (i alla fall försöker) spelar bra och rolig fotboll.

Betyg: 2/5

Guldfågeln arena – Kalmar (Kalmar FF)

Arenan stod klar inför säsongen 2011. Inte bara Kalmar-fansen gladde sig över detta utan även många komiker. ”Ska du ha ståplats eller sittpinne?” ”Är bortafansen frigående?” och så vidare. Arenan tar in drygt 12 000 besökare och det är en fin tät arena med lagom många sittplatser. Fler hade varit överflödigt och det hade känts tomt på arenan.

Betyg: 3,5/5

Strömvallen – Gefle (Gefle IF FF)

Gefles hemmaplan. Ingen arena som de direkt skryter om. Ganska omodern. Lite mysig ändå men inte något speciellt. Konstgräs är det som gäller i underlagsväg. Inte konstigt med tanke på att arenan ligger lite längre norrut. Klacken gör inte mycket väsen av sig heller. En bra hemmaarena för Gefle då många lag har haft svårt att ta poäng här. Kapacitet – 7200.

Betyg: 2/5

Strandvallen – Hällevik (Utanför Sölvesborg) (Mjällby AIF)

Arenan byggdes om 2002 och tar sedan dess in 7500 åskådare. Tar nu in 7000 efter att kapaciteten sänkts. Har spelar Mjällby AIF på naturgräs och det är inget speciellt med arenan. Den är väl helt okej bra, inte direkt superdålig, inte fantastisk heller. Elljus invigdes inte förrän år 2008, väldigt sent alltså. Det spelades länge Superettan-fotboll här men nu är det Allsvensk fotboll supportrarna bjuds på.

Betyg: 2/5

Stockholm stadion – Stockholm (Djurgårdens IF)

Arenan där OS hölls 1912. En gammaldags arena med löparbana kring planen. Naturgräset är ofta slitet eftersom stadion används till mer än fotboll. En arena som tar in nästan 15 000 åskådare. Eftersom arenan är ett byggnadsminne är det svårt att bygga om eller renovera den särskilt mycket.

Betyg: 2,5/5

Behrn arena – Örebro (Örebro SK)

En arena som invigdes 1923 och nu för tiden tar in 14 500 åskådare. Här spelar Örebro SK på konstgräs. Det är bra eftersom här ofta är kallt och en gräsmatta nog inte alltid kunnat vara fin. Inga stängda sidor på kanterna mellan läktarna vilket ger en mer öppen stämning, gör dock att atmosfären inte blir densamma.

Betyg: 3/5

Nya parken – Norrköping (IFK Norrköping)

Arenan som renoverades 2009 är nu fin. Här lirar ”Peking” fotboll på konstgräs. En fin och relativt modern arena, det handlar nu på senare år mest om att hålla sig kvar i Allsvenskan för IFK när hemmasupportrarna kommer hit och tittar på fotboll. Arenan tar in 16 700 åkådare.

Betyg: 3/5

Södertälje fotbollsarena – Södertälje (Syrianska FC)

Arenan där Syrianska spelar fotboll byggdes så den stod klar 2005 och den invigdes i november 2005. Konstgräset byttes ut 2008 och är nu fint. Arenan tar in 6400 åskådare och publikrekordet här är 8453 åkådare, det var när Assyriska spelade mot Syrianska här i Superettan 2009.

Betyg: 2,5/5

Kopparvallen – Åtvidaberg (Åtvidabergs FF)

Förra året spelades här Superettan-fotboll, eftersom ÅFF vann serien ska här nu spelas Allsvensk fotboll 2012. Arenan tar in 8000 åskådare. När Åtvidaberg återigen spelar i Allsvenskan 2012 kan vi nog vänta oss en del publik här. Numera är här konstgräs det spelas på.

Betyg: 2/5

Norrporten arena – Sundsvall (GIF Sundsvall)

Även här kommer det 2012 spelas fotboll från Allsvenskan. Arenan renoverades 2001-2002 och tar nu in 8500 personer. Konstgräs är det som gäller här. Om fotbollen här 2012 räcker till ett Allsvenskan-kontrakt 22013 återstår att se.

Betyg: 2/5

Foto: Viktor Åberg (Örjans Vall i Halmstad, HBK spelar i Superettan 2012)

Kom ihåg att alla åsikter här (såklart) är subjektiva. Kommentera gärna om du håller med eller inte.

Viktor Åberg

Krönika: Tragedin i Egypten

Jesper Lehto — Thu, 02 Feb 2012 21:30:45 +0000

Igår skakades fotbollsvärlden av en hemsk händelse.
Eller inte bara fotbolls-världen. Detta var värre än så.

Den första februari, en vardagskväll i staden Port Said, skulle en match hållas mellan de två rivalerna al Masry och al Ahly.
Matchen lockade tusentals åskådare. Dessa supportrar kom för att se en fotbollsmatch.
Vill jag tro i alla fall.

Men de fick istället bevittna massmord.
74 personer miste livet. 74 personer mördades igårkväll på en fotbollsplan.
En egyptisk befolkning som blivit hyllade för sina insatser till att sänka den fruktade diktatorn Mubarak. Samma befolkning visar idag upp denna sida. En sida av hat, aggressioner och idioti.
Det är sådana tankar ovan som skapar hat. Dessa tankar är orsaken till rasism och andra kränkningar. Kanske inte den enda men en del av det.En viktig sak min mamma lärt mig är denna: “Man ska aldrig dra alla över en kant”. Och det har hon helt rätt i. Detta var inte hela den egyptiska befolkningens fel. Dessa personer som stod för denna aktion borde inte finnas på denna jord. Dessa personer tycker nog att de hade all rätt i världen att göra detta. Men då börjar man ju helt klart undra om dessa människor har alla hästar hemma. Vad ger en människa rätten till att strypa och hugga ner personer på en grön gräsplan?

Teorierna haglar på nätet för tillfället. Var detta en aktion av den egyptiska militären? Vill de visa att landet inte klarar sig utan ett hårt styre? Att det enda sättet att få ordning på detta land är genom att styra befolkningen med ett järngrepp?

I intervjuer med lokalbefolkning efter matchen var flera överens. De tror inte att denna handling har planerats av en grupp supportrar. Majoriteten tror att detta är en handling skapad av högre makter. Inte Gud. Nej, inte så “högt”. Skulden läggs, av de flesta, på militärrådet. Militärrådet är, för de som inte är så insatta i det hela, de som idag håller ställningarna i Egypten.
Men det kanske inte är så konstigt att befolkningen skyller på dem. De kommer ju göra allt för att få en folkvald regering istället för de militärpampar som idag agerar överhuvuden. De ser väl detta som en ypperlig chans till att få militären hatad av omvärlden.
Så det är i dagsläget svårt att lägga skulden på någon.
Men en sak är säker.

Detta hör inte under några omständigheter till på en fotbollsplan. Att, om sett till teorierna, låta fotbollen agera mellanhand åt politiken är bara absurt.
Fotboll är glädje.
Fotboll är en samlingspunkt för människor.

Denna händelse kommer aldrig glömmas. Inte minst av de anhöriga som igår miste vänner och släktingar.
När de tvättat blodspölarna i omklädningsrummen. När de har rensat planen på knivar och stenar finns det en sak kvar att tvätta bort.
Stämpeln. När omvärlden nu läser rubriken “Massmord på fotbollsplan i Egypten” kommer fördomarna öka ännu mer. Fördomarna om att Egypten är ett land fullt av fara och oroligheter. Vare sig det är militärrådet eller huliganerna som stått för denna handling kommer detta ändå att bli uppfattningen. Men det är då jag vill säga till Dig. Som min mor alltid sade när jag var mindre.

Dra inte alla över en kant.

Tack för mig.

/ Jesper Lehto

Krönika: Dalglish bör ifrågasättas

Jonael Makaveli — Tue, 24 Jan 2012 09:16:28 +0000

Gerrard springer ute på kanten med bollen i behåll. Det vi inte vet är att i nästa sekvens gör Liverpool 1-0 borta mot Chelsea via Meireles på just Gerrards inspel från kanten. Just den matchen ansågs vara en stor triumf och taktisk insats av Dalglish. Nu är det nya tider. Liverpool går inte att känna igen.

Matchen mot Bolton visade prov på två saker.
1. Luis Suarez frånvaro påverkar Liverpool mer än vad vi någonsin kunnat tro.
2. Dalglish är ingen riktig matchcoach som med aktivt coachande och rätt byten kan vända på underlägen – det som varit så signifikativt för Liverpool. Vem minns inte 3-0 underläget i Istanbul?

Just punkt 1 har varit förödande för Liverpool. Det saknas spetskompetens i anfallet. Mångmiljonförvärvet, Andy Carrol presterar inte, och ser inte ut att göra det på långa vägar. Luis bidrog med så mycket, han var djupledslöpare- och bollmottagare på samma gång. En väldigt avgörande faktor att han blev avstängd.

Dalglish legendarstatus skyddar honom

Dalglish verkar tyvärr inte vara rätt man för Liverpool trots allt. Jag tycker att man varit rädd för att höja sina röster, man har varit allt för rädd för att ifrågasätta Dalglish. Legendarstatusen han bär på inom klubben är lite oövervinnlig. Han är coach, så länge han vill vara coach. Skutan är på väg åt fel håll. Jag menar inte att man ska skicka iväg honom , mera tvärtom. Jag vill att man ska ifrågasätta honom. Ifrågasätta honoms satsning på brittiska spelare. I dagens Liverpool saknas så mycket kvalité att man inte riktigt kan utmana topp-4.

Jag har varit kritisk mot Dalglish sedan transferfönstret i somras. Visste han vad han värvade? Värvningarna av: Downing, Carrol, Adam och Henderson är ju rent av brittiska. Liverpools koncept på senare år har varit att värva britter, vilket inte varit så lyckat som man först trott att de skulle vara.

Matchcoachingen är en annan del han måste jobba på. Varför vänta till 80 minuten innan man gör byten? Man måste försöka att förändra matchbilden.

Innan ni Liverpoolfans börjar ropa på min avgång; bör ni tänka igenom detta.

Kenny Dalglish kommer alltid att vara king Kenny, men en del grejer måste han lära sig.

Totti slog Gunnar Nordahls målrekord i Serie A

Lukas Lindell Welander — Sat, 21 Jan 2012 18:53:28 +0000

Totti under Rom-derbyt ifjol. Foto: okänd

Romas Francesco Totti slog tidigare idag Gunnar Nordahls gamla rekord på 210 mål med en och samma klubb i Serie A. 35-årige Totti blev tvåmålsskytt mot Cesena.

Det gick snabbt. Nästan för snabbt. Roma tog emot Cesena. Det var lördag kväll, domaren hade blåst igång matchen och åskådarna hade knappt hunnit slå sig ner. Det var Romas kväll. Och det var Tottis kväll.

Francesco Totti, eller Er Pupone, hade före matchen gjort 209 mål för Roma, och om han såg målsugen ut eller inte idag hann vi inte ens svara på innan han både tangerade och slog Gunnar Nordahls gamla rekord på 210 mål i ett och samma lag. Matchklockan stod på åtta minuter, och Francesco Totti hade gjort två mål.

Matchen slutade till slut 5-1 till Romas favör.

Den legendariske svensken Gunnar Nordahls rekord hade stått sig i över ett halvt sekel, men fick se sig slaget efter Tottis uppvisning. Francesco Totti må ha tagit 229 matcher fler på sig att nå 210-målsgränsen – men det kan inte ta ifrån honom det här fantastiska målrekordet. Och nöj er inte där… 35-årige Totti har tre och ett halvt år kvar på sitt kontrakt med Roma och kommer med största sannolikhet stänka dit några fler mål.

Francesco Totti har den här säsongen dock ryktats vara på väg bort från Roma efter att inte ha fått tillräckligt med speltid av den nye tränaren Luis Enrique. Men efter två mål senast mot Chievo, två mål idag mot Cesena och därmed ett storslaget målrekord i Serie A så kan Tottis förnyade legendstatus i såväl Roma som Italien och hela Europa få honom att stanna och bli given i startelvan.

Här är topplistan för mål i en och samma klubb i Serie A:s historia:

Spelare	Klubb	Matcher	Mål
Francesco Totti	Roma	486	211
Gunnar Nordahl	Milan	257	210
Giuseppe Meazza	Inter	303	197
Alessandro Del Piero	Juventus	468	185
Giampiero Boniperti	Juventus	443	178

Pepe stängs av – av den egna klubben

Jonael Makaveli — Fri, 20 Jan 2012 16:58:04 +0000

Efterspelet som följde efter El Clasico har handlat om Pepes aktioner i matchen. Efter att bl.a ha trampat på Messis hand och lagt sig efter att ha fått en hand på axeln, stänger nu den egna klubben av Pepe i 15 dagar.

Att Pepe stängs av innebär att han missar matcherna mot: Athletic Bilbao, Real Zaragoza samt bortareturen mot Barcelona.

Efter att han fått massiv kritik, bl.a från Rooney som menade att Pepe var ”en jävla diot”själv har han nu själv bett om ursäkt:

I kväll väljer Pepe att be om ursäkt.

– Det jag gjorde mot Lionel Messi var inte medvetet. Men om Messi fortfarande känner sig förolämpad så ber jag om ursäkt för vad jag gjorde, jag ville bara hjälpa mitt lag, säger Pepe till Real Madrids officiella hemsida, och fortsätter:

– Jag ger verkligen allt från både kropp och själ i varje match och jag tänker aldrig att jag ska skada en motståndare.

QPR ökar polisinsatsen i FA-cupen

Jonael Makaveli — Wed, 18 Jan 2012 23:53:30 +0000

Queens Park Rangers kommer att öka den polisära närvaron i FA-cupens fjärde omgång mot Chelsea. Efter det senaste mötet då Anton Ferdinand påstod att Terry utsatt honom för rasistiska glåpord.

- Vi vill förstås garantera säkerheten för våra besökare när vi arrangerar matcher på Loftus Road, säger Ian Taylor talesman för QPR, och tillägger:

- Säkerheten kommer att spegla den stora rivaliteten mellan dessa två västra London klubbar.

Enligt Anton Ferdinand, skall Terry ha sagt: ”you fucking black cunt”. Suarez fick tidigare denna säsong åtta matchers avstängning för just rasistiska glåpord gentemot Uniteds vänsterback, Patrice Evra.

För Terry väntar dom 1 Februari.

Didier Drogba – 150 mål i Chelseatröjan

Jonael Makaveli — Wed, 18 Jan 2012 23:21:22 +0000

Mannen, myten, Didier Drogba. 150 mål i Chelseatröjan och det lär bli fler. Titta och njut gott folk.

Klicka här

Recension av ”Jag är Zlatan Ibrahimovic”

Oskar Olsson — Thu, 12 Jan 2012 16:32:54 +0000

För närmare 2 månader sedan släpptes det en bok som skulle få mångas uppmärksamhet, fotbollspelaren Zlatan Ibrahimovic skulle äntligen släppa en självbiografi tillsammans med författaren David Lagercrantz. Äntligen skulle han få tala om hur det gick till i det tuffa Rosengård, Pappans krig och fejden med F.C Barcelonas manager Pep Guardiola, och så mycket mer.

Boken passar Albin, 5 – Börje, 98. Denna boken är mycket intressant även om man inte är intresserad av fotboll, för det finns väldigt mycket annat.

Boken heter ’‘Jag är Zlatan Ibrahimovic’’ och är skriven av David Lagercrantz och berättades av självaste Zlatan. I boken kommer ni få en inblick hur det kan vara för ett barn i tuffa Rosengård i Malmö, Hur föräldrarna klagade på hans spel under ungdomstiden, hur Hasse Borg förde han bakom ryggen hela tiden och en massa fotbollsrelaterat.

Zlatan hade en svår uppväxt i Malmö, där föräldrarna var skilda och hade ont om pengar. Han fick lära sig att världen inte är så enkel som vi tror, men han älskade en sak, och det var fotbollen. Fotbollen blev hans räddning i livet. Han var ute och kickade boll hela dagarna långa, skolan var inte så viktig tyckte han. Han beskriver också hur han upplevde att föräldrarna klagade på hans spel, ’‘Åh nej, nu kommer han dribbla och inte passa sina lagkamrater’’. Trots detta började han spela i Malmö FF några år senare, men efter att MFF åkt ur allsvenskan 1999 så fick Zlatan chansen och han tog den, detta ledde till en väldigt bra säsong och man återtog sin plats i Allsvenskan. Vid den här tiden var Zlatan mycket populär bland scouter, däribland Arsenal. Zlatan åkte dit för att prata med Mr. Wenger. Han sa att Zlatan fick provträna med Henry och de andra i Arsenal, men Zlatan tackade nej och åkte tillbaka till Sverige. Men på en träningsmatch kom de största ’‘kostymnissarna’’ till matchen, och Zlatan gör kanske Årtiondets snyggaste mål enligt han själv. Några veckor senare spelade han för sin nya klubb Ajax i Holland.

Tiden i Holland började inte så bra som Zlatan önskat, det var mycket tränarbyten och Zlatan satt på bänken, men en match hoppade han in sent ’‘Zlatanmål’’ och på några minuter var han Kung. Vid denna tiden skaffade sig Zlatan sin nuvarande agent Mino Raiola. Som efter EM 2004 sålde han till Juventus.

Sedan dess har han tryckt in mer än 100 mål i Serie A, Han är en av världens bäst betalda spelare, han har spelat i FC Barcelona och han är Svensk.

Ja, listan kan göras lång.

Han är Zlatan Ibrahimovic.

Boken har sålt över 500 000 exemplar och ska nästa år säljas vidare i Italien, Nederländerna och Danmark.

Krönika: Sagan om konungens återkomst

Jonael Makaveli — Tue, 10 Jan 2012 20:50:55 +0000

9 September, 2006: Arsenal ligger under hemma mot bottenlaget, Middlesbrough. Det innan, Arsenal får en straff i den 66 minuten då Henry sätter dit 1-1. Varför skulle det vara relevant? Jo, det var Henrys sista mål i Arsenaltröjan innan flytten till Barcelona. Jag visste inte det då, Henry visste inte det då, och journalisterna visste inte det då. Det var ett vanligt mål, som han firade vanligt. Det slutade med att Barcelona köpte Henry, som aldrig var sig lik efter det.

1 Januari, 2012: Efter sex års frånvaro, har kungen återvänt. Kungen som så många gånger förr frälst Arsenal, var tillbaka. Det kom verkligen som en transferbomb. Arsenal bekräftade på sin hemsida att ett två månaders kontrakt var kritat och klart.

10 Januari, 2012: Det dröjde inte lång tid innan konungen hade frälst Arsenal igen. Henry fick ett inhopp, som han tackade med delikat förra touch, och ett delikat avslut. Jo juste, han var sig själv lik. Det blev mål, på gammal klassisk Henrymanér. De var som om ett manus var skrivet på förhand, jag tror att vilken Hollywoodfilmproducent som helst hade köpt det manuset: Sagan om konungens återkomst (!)

Utöver målet, var det fantastiskt att ännu en gång få se ”Henry 14″ tröjorna plockas fram på Emirates igen, det var underbart att höra fansen sjunga Thierrys egna hyllningssång. Det var t.o.m underbart att få se Henry på plan igen. Det bästa var nog firandet efter målet. Vild glädje utbröt, bland fans- och spelare. T.o.m Leedaspelarna kunde inte ro på att dra på smilbanden.

När domarn blåste av matchen, och Henry höjde armarna i skyn, vilken fantastisk scen i en fantastisk film. Sagan om konungens återkomst, är fullbordad.

En stel Henry

Vi ska dock ha i åtanke, att Henry såg väldigt stel ut, väldigt kramaktig. Han verkade inte hänga med i tempot, men det kommer med tiden. Redo för start till helgen, mot Swansea på lördag, är han inte.

Men vem bryr sig om det? Vi har fått vara med om historia gott folk. Vi har fått vara med om historia!

Biografi: Joey Barton

Mattias Sörensson — Mon, 09 Jan 2012 16:17:56 +0000

JOEY BARTON – EN GÅNG PROBLEMBARN, ALLTID ETT PROBLEMBARN?
Om Joey Bartons problematiska karriär, på och utanför planen.
UPPVÄXTEN
Joseph Anthony Barton, ofta kallad Joey Barton, föddes i Huyton, Merseyside (Liverpool) år 1982 och växte upp i ett arbetarklass-område. Han levde med sin mamma och pappa samt sina tre minderåriga bröder tills han var 14-år gammal då hans föräldrar valde att separera. Istället flyttade Joey och sin far till hans farmors gård.
Hans farmor var ett föredöme för Joey och han har sagt att det är henne han skall tacka för att han undvek att fastna i drogernas värld.
Joey Bartons pappa, som lustigt nog också hette Joseph i förnamn, arbetade som takläggare och spelade även halv-professionell fotboll i klubblaget Nortwich Victoria.
Joey Barton gick i en skola vid namn St Thimas Beckets och där var han, utöver sin fotbollsförmåga, väldigt skicklig i rugby.
FOTBOLLSKARRIÄREN
Under Joey Bartons juniortid så provade på lyckan i juniorverksamheter såsom Liverpool, Nottingham Forrest och Everton – men överallt fick han samma besked: ”Du är för liten för att kunna bli en fotbollsspelare”.
Men gav han upp? Nej. Istället medger han att tack vare dessa kommentarer så blev han bara säkrare på sin sak: Han skulle motbevisa dem alla och bli en professionell fotbollsspelare.
År 1997 kom förändringen när han gick till Manchester City. Där utvecklades han väl och kunde under mars 2003 debutera för klubbens A-lag i en match mot Bolton. Två veckor efter debuten så gjorde han även sitt första mål för klubben och det mot Tottenham, i en match som förövrig slutade 2-0. Han imponerade så pass mycket på klubbens dåvarande manager, Kevin Keegan, att han fick ett seniorkontrakt.
Andra säsongen så spelade han mer regelbundet för Manchester City och efter hans andra Premier League-mål, så kallades han in till U-21-landslaget för att representera England i mötena mellan Makedonien och Portugal i EM-kvalet.
I FA-Cupen samma säsong så fick han syna sitt första röda kort. Det var mot Tottenham i en match där de låg under med 0-3, som han valde att argumentera med domaren under halvtidspausen som han fick se rött. Troligtvis sade han några väl valda ord.
Trots lite mindre katastrofer under den andra säsongen så fick han fansens ärofyllda pris som årets unga spelare. Totalt spelade han 39 matcher för klubben, säsongen 03/04.
Även fast att han under den tredje säsongen fick ett nytt kontrakt som skulle sträcka sig till sommaren 2007, så var denna säsong en ganska problematiskt sådan för Bartons del. Det började redan under en träningsmatch mot Doncaster på försäsongen då han startade ett bråk, spelarna emellan. Sedan, under en julfest, så tryckte han in en fimp i ögat på juniorspelaren Jamie Tandy. Men det räckte inte med det, istället ville han strax därefter även elda upp juniorspelarens tröja. Han bötfälldes för detta och fick 60 000£ i böter.
Säsongen 2005-2006 började inte heller särskilt lyckat för den galna engelsmannen. Han skickades nämligen hem från träningslägret i Thailand, efter att ha angripit en 15-årig Everton-supporter. Och det var så illa att lagkamraten, Richard Dunne, var tvungen att gå emellan för att situationen inte skulle förvärras ytterligare. Lite senare under hösten fick han även gå på en sju-dagars behandling som styrdes utav en sport klinik, som var till för att hjälpa oroliga idrottsmän.
Under januari samma säsong, så lämnade han in en tydlig önskan om att få bli såld. Dagen efter kom Middlesborough med ett verbalt bud som dock avvisades.
Veckan efter medgav Joey Barton att han hade varit lite hetsig och istället började de inleda en förhandling om ett nytt kontrakt. Tillslut när allt var klappat och klart så hade skrivit på för ytterligare fyra säsonger i det ljusblåa-laget från Manchester.
Under Bartons sista säsong i klubben så fick han för första gången dra på sig den engelska matchtröjan i A-landslagssammanhang. Men även om han inte ställde till det i matchen så fick han ändå kritik utav vissa delar ur landslagets trupp. Orsaken var att Barton hade släppt en självbiografi efter landets misslyckande i fotbolls-VM i Tyskland 2006, och där nämnde han bland annat vad han egentligen tyckte om Englands VM-lag.
I april 2007 så visade han sin frispråkighet igen, när han valde att kritisera spelare från sitt eget lag. Det gillade inte Stuart Pearce och förbjöd honom från att prata med media mer.
Efter fem säsonger i Citys seniortrupp så lämnade han klubben för Newcastle United och transfersumman tros ha legat på runt 75 miljoner SEK. Han hade under dessa säsonger hunnit med att spela hela 131 seriematcher för Manchesterklubben.
Bartons första match för sin nya klubb var mot Hartlepool i en helt vanlig träningsmatch. Några dagar efter så skadade han sig och skulle bli borta i sex-sju veckor. Ligadebuten kom senare i oktober.
Men det var inte bara skador som ställde till det för Joey Barton. Den 27e december 2007 så greps han för misstänkt misshandel på ett område i Liverpool centrum. Han blev häktad den 28 december och samtidigt så var han på borgen för två tidigare brott.
Den 28 juli 2008 så släpptes han efter att han hade tjänat av 77 dagar av sitt fängelsestraff efter brotten i december.
30 augusti 2008 så spelade han match igen och det mot topplaget Arsenal. Han var hatad utav Arsenal-fansen och fick ständigt höra burop och bussvisslingar. Och som vanligt lyckades han hamna i centrum. Han var inblandat i en incident med Samir Nasri där Barton – enligt fransmannens mening – ska ha spelat fullt. Domaren gav endast frispark och några minuter senare så gav Nasri tillbaks med en medveten snyting. Denna situation förebyggde senare under matchen ett gräl mellan Keevin Keegan (Newcastles Manager) och Samir Nasri och William Gallas.
Men problemen slutade inte där. Han blev nämligen även avstängd av FA sex dagar efter matchen mot Arsenal. Det var efter att ha misshandlat sin lagkamrat Ousmane Dabo under tiden i City som händelsen ägde rum, och nu månader senare kom domen.
Även om Barton länge har varit en bråkstake så har han alltid varit en väldigt begåvad fotbollsspelare. För utan Joey, så hade Newcastle det tufft. Man låg i bottenskiktet ett tag och den tredje maj 2009 så spelade han match för första gången på hela tre månader och även där ställde han till det. Det utsatte Newcastle som var i behov av poäng under de fyra återstående matcherna ställdes mot Liverpool på ett nästintill fullsatt Anfield. Newcastle hade egentligen ingen chans i matchen som slutade 0-3, men Joey Barton gjorde situationen värre för klubbens existens i Premier League när han fick ett rött kort efter en ful glidtackling mot mittfältskonkurrenten Xabi Alonso. Det räckte inte endast med en matchs avstängning för Barton. Istället så skulle han bli avstängd i resten utav säsongen på grund av förseelsen. Den dåvarande managern Alan Shear var irriterad på Joey Barton efter matchen och i media valde de att kritisera varandra öppet.
Newcastle flyttades senare ned och likaså Joey Barton, som valde att spela den kommande säsongen i andradivisionen. Där spelade Barton sex av de åtta inledande omgångarna för klubben. Men i en match mot Plymouth den nittonde september så skadade han sig och kom inte tillbaka förs i april. Efter comebacken spelade han de nio sista omgångarna. Han var inte högst bidragande till klubbens uppflyttning, men detta var en nystart för Joey.
Även fast han under säsongen i Premier League 2010/2011 retade gallfeber på motståndarna så spelade han hela 32 ligamatcher och var en av lagets bättre spelare.
Under hela Newcastle-sejouren spelade han 81 ligamatcher och gjorde allt som allt sju ligamål.
Sommaren 2011 så fick Newcastlespelaren lämna klubben efter att ha kritiserat klubbledningen på sitt aktiva Twitter-konto och därmed fortsatte flyttkalaset vidare ner mot London och till Queens Parks Rangers. Där har han i detta nu hunnit spela 16 ligamatcher och gjort två mål.
Den stora frågan är numera om han för första gången någonsin klarar av att sköta sig i en klubb? För om man bortser från alla bekymmer så är han och har alltid varit en väldigt begåvad fotbollsspelare.

KURIÖSA OM JOEYS LIV UTANFÖR FOTBOLLEN:
• Barton har ett Twitter-konto som han använder mer eller mindre varje dag. @Joey7Barton är namnet.
• 28 december 2011 blev Joey Barton för första gången pappa. Det blev en son med namnet Cassius.
• Joey Barton är god vän till boxaren Ricky Hatton samt den före detta Oasis-medlemmen, Noel Gallagher.

Foto: Thetelf

/Andreas Koski