Från allsvenskt topplag till division ett på 10 år, del 2

Inför säsongen 2004 så fick Örgryte inte längre bara låna brassarna Afonso Alves och Paulinho Guará från deras klubb Atlético Mineiro. Nu var de alltså tvingade att köpa loss dem om de ville behålla spelarna och Örgryte valde då att satsa på Paulinho, samtidigt som Malmö FF köpte loss Afonso. Samarbetet med Atlético Mineiro ledde dock till att klubben fick in två nya brassar; Ailton Almeida och Robério. Dessutom värvade Örgryte två islänningar och en av dem skulle få mycket stor betydelse för klubben.

Av de båda brassarna var det Robério som inledde starkast och var även den som fick visa upp sig i Allsvenskan först. Dock tappade han sedan en hel del och Örgryte valde att inte behålla honom. Ailton var däremot klubbens nya stjärnskott visade det sig och även om det här inte var hans bästa säsong så imponerade han stort på såväl tränare som supportrar.

Efter två år i rad med topplaceringar så gick det betydligt sämre 2004 med den nya tränaren Jukka Ikäläinen. Laget låg på kvalplats när 26 omgångar var spelade och ÖIS fick ladda för ett kval mot Assyriska från Superettan. Den inledande matchen i Södertälje vann Assyriska med 2-1 och pressen var därför enorm på Örgryte i returen i Göteborg. Det såg länge ut som om matchen skulle sluta 0-0 och många ÖIS:are hade säkert gett upp när det bara återstod några få minuter. Då klev islänningen Tryggvi Gudmundson (även kallad för ”Styggvi” eftersom han ibland hade en väldigt hård spelstil) in i handlingen och genom en snedspark kunde han ge Örgryte ledningen med 1-0 i slutsekunderna vilket även betydde fortsatt allsvenskt spel för ÖIS.

Inför säsongen 2005 var det dags för förändringar på ledarsidan i Örgryte och de valde i samråd med spelarna att plocka in Zoran Lukic som under 2004 fått sparken från Djurgården (där han även tog två raka guld under 2002 och 2003 tillsammans med tränarkollegan Sören Åkeby). Laget gick då ifrån det klassiska 4-4-2 till att spela 4-3-3. Säsongen blev ju ett klart steg framåt då laget parkerade sig i mitten av tabellen när säsongen var slut. Dock så hade ÖIS valt att sälja brassen Paulinho Guará till seriekonkurrenten Hammarby vilket rörde upp mycket känslor hos Örgrytes supportrar. Dock klarade sig laget bra eftersom den andra brassen, Ailton Almeida klivit fram ordentligt och börjat producera mål. När väl Zoran Lukic valde att spela honom som central anfallare i sitt 4-3-3 kom Ailtons kvalitéer verkligen fram. Den säsongen lyckades han näta 13 gånger vilket gav honom en tredje plats i skytteligan. Lukic fullkomligt överöste Ailton med beröm i media och pratade om vilken supertalang brassen var. Säsongen slutade med en plats i mitten av tabellen, vilket ändå lovade gott inför framtiden. Under säsongen hade även klubben köpt loss Ailton helt från Atlético Mineiro.

Under Silly Season var talangen Ola Toivonen från Degerfors ett hett byte. Han beskrevs som en av de största talangerna i svensk fotboll på väldigt länge och mer eller mindre samtliga allsvenska klubbar jagade honom. Det såg länge ut som om han skulle hamna i AIK, men valet föll något oväntat på Örgryte. En av orsakerna var enligt Toivonen chansen att få spela tillsammans med Ailton.

Säsongens mål var enligt klubben att vara ett av de fyra översta lagen, men den målsättningen blev onekligen svår att uppnå. Efter att Örgryte radat upp förluster så fick klubben nog och valde då att göra sig av med tränaren Zoran Lukic. In kom istället klubblegendaren Sören Börjesson, men tyvärr blev hans intåg som tränare i a-truppen inte någon större framgång. Ett av få glädjeämnen under säsongen var faktiskt Ola Toivonen. Med tanke på att han värvades som en talang så var det nog inte många som hade väntat sig att han skulle gå in och bli en nyckelspelare, men det var så det blev. Han visade sig även vara en mycket duktig frisparksskytt vilket IFK Göteborg fick erfara i höstderbyt. Örgryte lyckades vinna matchen med 3-2 efter mål av Magnus Källander, Elias Storm och just Ola Toivonen. I truppen fanns även brassen Marcelinho som Örgryte lånat av Atlético Mineiro när transferfönstret öppnade under sommaren. Brassen påstods vara en riktigt vass spelare och även i klass med Paulinho och Afonso, men tyvärr blev det ingen succé för honom i Örgryte. På sex matcher, varav två från start, blev det inte ett enda mål för honom.

Under den andra halvan av säsongen blev det även klart att stjärnan Ailton Almeida skulle lämna klubben efter säsongen. Trots stort intresse från Malmö FF och Djurgården så var det inte där han hamnade, utan det blev istället FC Köpenhamn. Övergångssumman landade på omkring 30 miljoner kronor. Klubbytet var dock klart redan innan det blev klart att ÖIS skulle åka ur Allsvenskan.

Säsongen blev som sagt ett misslyckande för klubben då de slutade sist i tabellen med 17 poäng trots att laget på pappret såg stabilt ut, speciellt offensivt. Som alltid när ett lag åker ur en serie så blir det viss spelarflykt, vilket även drabbade Örgryte. Ola Toivonen gick till Malmö FF och båda försvararna Anders Prytz och Valter Tomaz Jr gick till Norge.

För Örgrytes del var målet att tiden i Superettan skulle vara max tre år och som alltid när ett lag hamnar i en ny serie så är det första året det svåraste. Så var det även för Örgryte under det första året i Superettan. Sören Börjesson var bara en tillfällig lösning under den föregående säsongen och klubben valde nu att ordna fram en ny. Valet blev den tidigare assisterande tränaren Janne Karlsson som nu fick chansen att bli huvudansvarig för a-laget.

Säsongen inleddes visserligen med en seger för Örgryte, men det blev ändå en tung säsong för klubben. Trots stjärnskottet Ken Fagerberg som hämtat upp från den egna juniorverksamheten så blev ÖIS inget topplag i Superettan 2007, något som många faktiskt ändå hade väntat sig. Laget placerade sig på den nedre halvan av tabellen med 36 poäng. Många supportrar var besvikna och säsongen var delvis ett fiasko. Även om de flesta inte trodde att laget skulle gå upp direkt till Allsvenskan så förväntades ÖIS ändå att ligga på den övre halvan. Något som däremot gjorde många glada var anfallaren Ken Fagerbergs genombrott. Han kom mer eller mindre från ingenstans och blev snabbt mycket populär bland fansen. Dessvärre lockade den danska ligan och han valde att lämna Örgryte efter bara en säsong. Hans nya adress blev FC Midtjylland.

Fortsättningen om Örgryte IS kommer förhoppningsvis nästa vecka.

Leave a Comment