Krismöte i The Championship mellan nerflyttade Premier League-lag

Strålande tajming gör att denna matchen spelas just nu på fredags-kväll. För att det är ett Blackburn som sparkat sin andra manager för säsongen utan att ännu ha ersatt honom mot ett Wolves som sparkat sin manager men direkt ersatt honom med en inte unisont hyllad Dean Saunders.

Det är Blackburn som rent resultatmässigt är en mindre katastrof med sina 35 poäng och en 13:e plats medan Wolves är den större katastrofen med 31 poäng och en 18:e plats. Det är ju till och med så att man låg bra till i ligan när man bestämde sig för att sparka Steve Keanout men sedan tog Berg över och tog bara sex poäng på tio matcher. Något hans efterträdare den tillfälliga managern Gary Bowyer lyckats tangera på bara två matcher. Det är faktiskt så att om Keanout fått vara kvar och lyckats hålla samma poängsnitt(1,78 per match) så hade Rovers haft poängen(45) som krävs för att ligga på femteplats och skulle de hålla det tempot säsongen ut hade Blackburn slutat på 83 poäng vilket garanterat säkrat en playoffplats och sett till tidigare år hade det kunnat räcka till en andraplats vilket innebär uppflyttning till Premier League. Jag argumenterar inte för Steve Keanout men man kan ju konstatera att det krävs en speciell sorts ägare för att behålla någon när de drar ner laget ur en divisionen för att sedan sparka dem när de sedan presterar ganska bra resultat i den andra divisionen.

Förutom Gary Bowyer lyckades också Eric Black som var tillfällig manager hela oktober månad att ta fler poäng än Berg under sin tid.

Vilket är fantastiskt roligt men värt är också kanske att jämföra dessa fyra olika mer eller mindre temporära managers taktiskt.

Keans föredragna elva var – Robinson; Orr, Dann, Givet, Olsson(den tvilling som fanns tillgänglig); Formica/Ribeiro, Etuhu, Murphy, Pedersen; Gomes, Rhodes. Och Lowe, Hanley och Rochina var de övriga som spelade mest.

Blacks föredragna elva var – Robinson; Orr, Dann, Hanley, Givet; Lowe, Etuhu, Murphy, Olsson; Kazim-Richards, Rhodes. Och Pedersen, Formica, Dunn var övriga som spelade mest.

Bergs föredragna elva var – Robinson; Henley, Dann, Hanley, Olsson; Formica, Etuhu, Murphy, Olsson; Rochina; Rhodes. Och Kazim-Richards, Lowe, King var övriga som spelade mest. *Orr utlånad, King inlånad

Bowyers föredragna elva hittills – Jake Kean; Henley, Dann, Hanley, Olsson; Kazim-Richards, Lowe, Murphy, Rochina; King, Rhodes. Och Vukcevic, Pedersen och Marcus Olsson är övriga som spelat mest. *Etuhu skadad

Ingen större skillnad helt enkelt. Berg gjorde väl mest omdisponeringar med Orr ut till Ipswich, landsmannen King in från Man Utd och Olssons spelade sällan som vänsterback men några gånger som ytter. Det var dessutom han som petade Robinson i samband med att det läckte ut att han var på väg bort och samma gäller med Givet. Av det senare kan man kanske dra slutsatsen att Berg direkt tappade stöd från spelarna eller  fått order uppifrån att göra sig av med några av de mest rutinerade/dyra spelarna.

Jag vill inte gå över till Wolves utan att nämna Shebby Singh, Blackburns ”global advisor”, som bland annat i radioprat-programmet 606 sagt massa ointressanta mediavänliga icke-saker men också saker som att ”10 matcher är en livstid i fotboll”, att man gjorde fel med Berg men lovar att man ska göra det rätt nästa gång för att man vill hedra Jack Walkers arv, det är korkat och befängt och skrattretande att tro att Singh själv tagit eller ska ta över och tydligen kämpar Singh mot fiender inom och utanför klubben. Han stärkte inte sina väldigt lågt värderade aktier om man säger så.

::::

Dean Saunders lämnar ett pånyttfött Doncaster för att ta över Wolves kort efter att man sparkat Ståle Solbakken. En motreaktion från Steve Morgan efter ha fått mycket välförtjänt kritik för hur han förra gången sparkade Mick McCarthy men agerade ganska handlingsförlamat när det kom till att utse en ersättare. Nu kan man dock ändå skönja viss kritik för att han utsåg Saunders vilket fått Steve Morgan att riva sitt hår i förtvivlan – ”We’re damned if we do, and damned if we don’t” säger han i en intervju med BBC men även om han medvetet gör sig dummare än han är där för att vinna lite sympati handlar det hela förstås om vem man utser snarare än när. Det går inte att avgöra om Saunders är fel eller ej(ibland går det faktiskt, se Henning Berg) men likt Solbakken är det en manager som förra säsongen tog sitt lag till nerflyttning, han lyckades inte föra Wrexham till uppflyttning och i både Wrexham och Doncaster har han ”övergett” sina lag när någon lockat med bättre anbud.

Men samtidigt finns det saker som gör anställningen rimlig och lovande. Det faktum att han gjorde det rätt bra i Wrexham och sedan väldigt bra när Wrexham såg ut att kanske tvingas till administration. Sedan lämnade han dem innan de kom ur krisen visserligen men resultatmässigt skötte han det bra. I Doncaster tog han över som agenten Wille McKays nickedocka när han gjorde klubben till ett reservlag för El-Hadji Dioufs och Herita Illungas att få speltid för att de skulle kunna säljas vidare(vilket McKay skulle tjäna en del pengar på) och det Donny åkte ut rejält ur Championship. Nu verkar dock McKay lagt sin näsa i blöt någon annanstans alternativt bara låtit folket utan pengatecken formade pupiller sköta värvningarna och Doncaster är för närvarande tvåa i L1, bakom Tranmere enbart på sämre målskillnad. Vilket är en imponerande bedrift då man tappat många spelare.

Sedan är jag rejält ambivalent gällande om hur jag tycker gällande att faktorer som vägde in är att Steve Morgan säger sig ha känt Saunders sedan tidigare möjligen hör det ihop med att Morgan gör gott om affärer i just Norra Wales/Nordvästra England-regionen och det faktum att Saunders är en före detta Liverpool-anfallare vilket varit Steve Morgans lag sedan barnsben och en klubb han varit delägare i.

Man vill ju tänka att det är fint att Steve Morgan främst tänker att Saunders verkar vara en bra person och någon som vars mål han firade för tjugo år sedan. För man ska stödja den som man vill lyckas eller ,i en bättre värld, borde lyckas.

Å andra sidan är ju Morgan en affärsman vilket får en att undra om McKay har någon del i det hela, om det var kanske ett av de billigare alternativen eller att Saunders är någon som är lätt att hanteras med som ägare.

Jag hamnar någonstans mittemellan  med tillägget att Saunders nog inte fått jobbet(eller tidigare jobb för den delen) om det inte vore för att han är en f.d. storspelare.

Intressant är också Ståle Solbakkens tid som manager hyperintressant. Inledningsvis gick det rätt bra. Man låg i toppen av tabellen, Solbakkens exporter ”från kontinenten” levererade, Doyle och Ebanks-Blake levererade och backlinjen gjorde inte helt bort sig men av någon anledning har Doyle & Ebanks-Blake slutat fungera(även om EB fortfarande gjort några mål), två av importerna i Pecszko och Boukari har hamnat på skadelistan medan Doumbia varit Momo Sissoko(ständigt pendlande mellan att vara Patrick Vieira och en monstertruck vars förare är psykopat och halvblind) och Sigurdsson har varit habil men ofarlig framför mål. Som det är nu kan nog enbart målvakten Ikeme och succévärvningen Sako beskrivas som fotbollspelare.

Känslan hos Wolves-supportrar är till stor del att man hoppades på Solbakken. Att han kunde kontinentalisera Wolves som under McCarthy gått ifrån en blandning mellan unga kvicksilver och hårt arbetande spelare till att nästan enbart bestå av defensiva mittfältare av tveksam kvalité. Men han lyckades uppenbarligen inte. Man kan peka på det att truppen inte förändrats mycket sedan tiden i PL så Solbakken hade inte chansen att göra laget till något annat än vad det var men samtidigt kan jag tycka att han inte verkade försöka och man kan ju undra vad hans tanke var. Det kändes som att han åtminstone försökte göra Wolves till det Wolves man var i början under McCarthy. Kompakt i mitten och snabba på kanterna och effektiva i straffområdet. För på kanterna valda han de mer offensiva ytterbackarna, yttrar eller anfallare som yttrar, två anfallare och på innermittfältet var det Karl Henry och Tongo Doumbia. Grundläggande 4-4-2, som han spelade i FC Köpenhamn men det som gjort att han trots allt länge hade förtroende var att han trots allt försökte fokusera på att laget skulle ha mer bollinnehav, hålla bollen inom laget.

Men det som gör mig förvirrad är varför man då spelar 4-4-2 med två ganska dåliga passningspelare på innermittfältet och två utpräglade anfallare. Det fanns inte massor av alternativ men varför inte använda Jamie O’Hara eller David Davis som nog är deras främsta passningspelare och varför köpa in Doumbia som är i princip samma spelartyp som Karl Henry istället för en bättre passningspelare som antingen kan spela bredvid eller framför Henry. Varför inte heller ändra något särskilt i laget trots att man var i bedrövlig form?

Är man snäll kallar man det möjligen rätt man men vid fel tid men jag skulle inte alls vara så snäll mot Solbakken. Men hade han inte köpt Bakary Sako hade man troligen legat på nerflyttningsplats så där gjorde han något ganska bra. Det vettiga alternativet om du vill ändra ditt lag i Football League till att spela åt det spanska-hållet är Sean O’Driscoll, som dessutom är född och uppväxt i Wolverhampton som Wolves-supporter men olikt Saunders är han varken en före detta storspelare eller tjenis med Steve Morgan.

Resultatet lär kvitta i denna matchen för om inte ett mirakel inträffar har båda klubbarna redan kastat bort chansen att göra någonting vettigt av denna säsongen. Men kan kan mycket väl bli en högst underhållande match då man faktiskt har en del offensiv kvalité men en fullständig avsaknad av struktur och spelidé.