Krönika: Dålig premiär bäddar för succé

0-3 mot West Bromwich kan låta som en katastrof. Resultatmässigt är det en sådan, men var Liverpools premiär verkligen så hemsk som siffrorna säger? Är Brendan Rodgers verkligen en ny Roy Hodgson?

2012 tog unga succétränaren Brendan Rodgers över ett Liverpool på uppgång. Efter att ha varit timmar ifrån konkurs byggde legenden Kenny Daglish upp den klassiska klubben, skapade stabilitet, och gjorde sedan plats för nästa Bill Shankly – Brendan Rodgers.

Rodgers anlände med någonting Liverpool saknat ändå sedan Rafael Benítez sparkades för två år sedan – en vision, en spelidé och en tydlig tanke. Äldre spelare, såsom Dirk Kuyt och Maxi Rodríguez, fick göra plats för yngre förmågor i Joe Allen och Fabio Borini. Tiki-taka infördes på träningarna, och visst såg man tydliga glimtar av det Barcelonainspirerade spelet även under försäsongen. Liverpoolsupportrarna kunde knappt vänta inför den kommande säsongen. Det var nu man skulle få återvända till Champions League.

Premiäromgången kom så småningom, och visst ska WBA vara en överkomlig uppgift för ett lag som ska nå en fjärdeplats. Liverpool inledde matchen lika bra som förväntat. Luis Suárez var spelsugen, Joe Allen slog knappt en passning fel, och till och med José Reina såg ut att vara tillbaka i form. Sedan var det dags för duon Shane Long och Phil Dowd att göra entré.

Historian kan vi. Två gånger visade Shane Long prov på sämre balans än en full fjortis. Två gånger fick han straff. För att briljera lite extra visade även Phil Dowd – som i somras hade stora svårigheter med att klara konditionstestet för en fortsatt domarkarriär – att han hade med sig sitt röda kort till matchen. Daniel Agger blev syndabock, och Liverpools psyke dog ut fullständigt. På bara några minuter lyckades Dowd punktera matchen på egen hand. 1-0 blev 2-0. 2-0 blev så småningom även 3-0.

Nu ska mina ord inte misstolkas. Jag tror inte att Liverpool hade tagit några poäng i matchen även om en riktig domare hade dömt matchen. Oavsett vilka ord man vill använda vid en beskrivning av Phil Dowd skrevs slutresultatet till 3-0, vilket är det enda som spelar roll i längden. Är det verkligen en sådan skandal som motståndarfansen var så snabba med att påstå? Absolut inte.

1959 tog Bill Shankly över ett minst sagt mediokert Liverpool. Vad Shankly uträttade i denna klubb vet nog de flesta om i dagens läge. Nu är det orättvist att jämföra en orutinerad Rodgers med någon som byggde upp en storklubb, men även Shankly förlorade sin premiärmatch. 0-4 mot Cardiff är inte mycket att skryta med. Idag är läget liknande. Brendan Rodgers har inte anställts för att leda laget i en match. FSG tror på sin manager. Det spelar i längden ingen roll om topp fyra nås i år eller om två år, Liverpool är på rätt spår, och Brendan Rodgers är med all sannolikhet rätt man att leda Liverpool tillbaka till sina titeldrömmar. Den populära nordirländaren kommer att ge klubben välbehövlig kontinuitet på tränarsidan.

Det är farligt att räkna bort Liverpool från en Champions League-plats i år. Sannolikheten talar för placering 5-6, men att underskatta Brendan Rodgers kommer att bli farligt redan denna säsong. Större mirakel har skett.

Är Anfield återigen en omöjlig uppgift för bortalagen? Hur ska det gå mot topplagen om man blir överkörda av ett mittenlag? Är Brendan Rodgers en ny Shankly eller en ny Hodgson? Helgens ligamatch mot Manchester City kommer att ge många svar.