Krönika: Örebro snabbast upp ur startblocken med Ljung vid rodret

Velande, obeslutsamma och trögstartade lag är något som har präglat återstarten av allsvenskan. Först hade halva styrkan lag glömt att ställa väckarklockan i första omgången efter starten och när lag som Norrköping och de i botten sladdande Örebro är de enda som tagit sex poäng efter omstarten så förstår man att allsvenskan förmodligen inte kommer att sudda bort sin solidariska och småputtriga ”alla slår alla-attityd” den här hösten heller.

Vad är det då för faktorer vi kan lita på är det gäller allsvenskan? Jo, vi kan lita på att Malmö har ett svagt bortaspel, att IFK Göteborg fortfarande inte har hittat det helhetsgrepp som behövs för att få ut maximalt av sin trupp samt att Djurgården alltid spelar 1-1. Vi kan också vara tämligen säkra på att Per Ola Ljung är en av Sveriges absolut skickligaste och mest underskattade tränare.

Hästveda är en liten ort i nordöstra Skåne, inte långt från det lilla samhälle där jag själv växte upp om vi nu ska blanda in lite kvalificerat och onödigt vetande i det hela. En gång om året lever hela byn upp i två dagar, närmare bestämt imorgon och på torsdag då marknaden kommer till byn. I dagarna två säljs det sockervadd, Vollsjö-tofflor, whiskysenap och mängder av annat krims-krams. Därefter så återgår det till det vanliga i den lilla slumrande byn strax utanför Hässleholm.

Även om jag själv har vandrat många gånger på ovanstående marknad och mest troligt kommer att göra så även imorgon så är det inte den som jag tänker på när jag funderar kring den lilla byn i norra Skåne. Nej, det faktum att Sveriges just nu hetaste allsvenska tränare kommer från den lilla byn finner jag betydligt mera intressant.

Per Ola Ljung var under hela sin karriär en teknisk och spelskicklig ytterback och han var på många sätt före sin tid genom sin ständiga vilja att delta i speluppbyggnaden. Jag lyssnade 2007 på ett föredrag av nämnde Ljung när jag arbetade i Helsingborg. Lika lugn och balanserad som han var på planen, lika vältalig och inspirerande var han att lyssna på. Man förstod varför han valde att bli tränare efter sin aktiva karriär då han är pedagogisk i hela sin uppenbarelse.

Under ganska många år har Ljung valt att föra en ganska anonym tillvaro bakom tränare som Stuart Baxter,Bosse Nilsson och Conny Karlsson. Kanske har Ljung inte känt sig mogen att ta steget till att bli huvudtränare förrän nu, men oavsett hur det nu ligger till med den saken så är Örebro att gratulera. Jag tror nämligen Ljung var rätt man i rätt tid för ÖSK.

Boström hade kört fast och rutinerade herrar som Haginge, Wikström och Berisha behövde en nytändning för att åter tända till. Att hitta en roll som passar den lynnige Tobias Grahn är också en uppgift som jag tror att Ljung har haft en väl uttänkt plan med då det kan vara nyckeln till ett fortsatt allsvenskt liv på Behrn Arena. Sandqvist i målet må vara en av Sveriges mest välbetalda sprattelgubbar mellan varven, men ingen kan bestrida att han har sådana kvalitéer att han ska kunna vara en målvakt som bidrar till att Örebro kommer att klättra under hösten.

Malmö FF då? Hur kommer det sig att ett lag som kan mosa AIK ena veckan kan få stryk av jumbolaget veckan därpå. Svaret? Trygghet! Den trygghet som man har i sitt hemmaspel finns inte att hitta någonstans när man ska spela utanför Malmös gränser.

Man kan inte härleda Malmös svaga bortaspel till det konstgräsbegrepp som mer och mer breder ut sig som ett skällsord över de svenska fotbollsnejderna. Nej, Malmö spelar svagt och försiktigt på bortaplan helt oberoende av underlag. På sju bortamatcher har man skrapat ihop en seger och det kan ju alla och envar förstå att då hjälps det inte att man spelar Sveriges mest underhållande fotboll på Swedbank Stadion. Något SM-guld kommer inte att gå till Malmö om inte Rikard Norling får ordning på detta omgående.

Huruvida Per Ola Ljungs gamla klubb Helsingborg kommer att haka på i guldstriden är mycket beroende på hur det blir med Alfred Finnbogasons vara eller icke vara i sundets pärla. Låneavtalet sträcker sig till den 15:e augusti och efter gårdagens frisparkspärla bakom John Alvbåge så kan man nog vara ganska säker på att HIF:s styrelse och sportchefen Jesper Jansson kommer att köra en del nattmanglingar för att lägga upp en förlängningsstrategi.

IFK Göteborg har i allt väsentligt underpresterat å det grövsta denna säsong och den tabellplacering man har motsvarar inte alls de förväntningar som alla som har ett fotbollsintresse ställt på de blåvita. Nu blev gårdagens tappade poäng mot Helsingborg, och isländske Finnbogasons frispark bakom en något felplacerad Alvbåge, ett oönskat antiklimax på en match då man faktiskt visade upp en del av det spel som man kan förvänta sig av ett spelarmaterial som Helsingborgs.

Den spelskicklige Philip Haglund har pga skadebekymmer blivit placerad i backlinjen och även om han själv antar en sorts ovillig ”Sebastian Larsson-attityd” till att spela i backlinjen så är det inte omöjligt att han kan bli den spelare som kan få kittet mellan försvarslinjen och det spelskickliga mittfältet att fungera. Igår kunde till exempel Pontus Farnerud och Daniel Sobralense spela ut delar av det register som man värvats för.

Att änglarna kommer att nå det på förhand förväntade guldet är inte något som någon ”ickeängel” kan tro är realistiskt. Men kan Stahre bygga vidare på gårdagens match och även låta unge Sana och moderne ytterbacken Emil Salomonsson fortsätta blomma så kan en topp fyra plats vara inom räckhåll. Ett dubbelmöte mot Gefle är kanske precis det som blåvitt behöver för att kunna starta klättringen uppåt.

En frapperande sak med årets allsvenska är den stora mängden oavgjorda matcher. Djurgården ståtar med sju 1-1-resultat och Mjällby har åtta enpoängare på CV:t. Helsingborg,Göteborg och GAIS har kryssat i hälften av de 14 matcherna och AIK i sex.

Det finns säkert en mängd olika orsaker till att så många matcher har slutat med kryss på kupongen, men en tänkbar variant är att rädslan att förlora är väldigt mycket större än viljan att vinna. Det är möjligt att det är så man räddar allsvenska kontrakt, men däremot mera tveksamt om det är så man utvecklar svensk fotboll. Facit på sådana scenarion ser vi ju dock inte på direkten, men ett avancemang till t.ex Champions League ser ju inte ut att vara nära förestående.

Vi går in i en fas där serien vänder och mycket kan komma och ställas på sin spets för många av lagen. Förmågan att ta poäng på konstgräs måste förbättras för en del, förmågan att vinna på något annat än konstgräs måste förbättras för vissa och för andra handlar det helt enkelt bara om att samla så mycket det går i ladorna för att få kvarstå i finrummet 2013. Intresset kommer att öka och vi som älskar vår, mellan varven mediokra långbollsliga, kommer att gå en spännande höst till mötes.

Nu är det dock inte höst på ett bra tag ännu. I morgon så ska jag bevista ett av de starkaste sommartecknen i Skåne, en marknad, och det närmare bestämt i den lilla byn Hästveda.

Och även om det är en välbesökt marknad från alla Skånes hörn så är jag rätt säker på att byborna själva kommer att diskutera en teknisk högerback som lämnade byn i unga år.

Leave a Comment