Liverpool får energi av Gerrards frånvaro

Det såg mörkt ut för Liverpool.
Ett lag som saknade energi med två stjärnor som verkade på väg att falla den ena på grund av skador och den andre på grund av att åldern verkade kommit ikapp honom.
Så kom nådastöten när Steven Gerrard tvingades gå av i landskampen mot Frankrike med en skada.
Då kom lyftet.

Det verkar konstigt men oftast är det just skador som kan få ett lag som går dåligt att börja gå bra igen. Med Gerrard och Carragher bosta i skador började jag misströsta lite men jag hade glömt en sak och det är att inget kan få ett lag att spela så bra som en kris om man hanterar den rätt. Liverpool gjorde som vanligt när man hamnade i en svår sits man satte sig inte ner och deppade över skadorna utan gick till anfall som en sårad björn. Vi har sett det förut, fråga bara Milan om Champions League finalen 2005. Efter 3-0 segern över Aston Villa igår kan vi bara konstatera att dem här vändningarna som klubben gjort inte enbart berott på Steven Gerrards engagemang och klubbhjärta utan att det här är något som går igenom hela klubben, spelar du för Liverpool så får du helt enkelt aldrig ge upp och det är det här som gjort att klubben hanterat svåra skador på det sätt man gjort.
Michael Owen beskriver i sin biografi hur en svår kris inom en klubb kan få alla att börja dra åt samma håll. Owen tar upp exemplet med när Gérard Houllier fick en hjärtinfarkt mitt under pågående säsong med Liverpool. Känslan blev att ”Nu spelar vi för Gèrard” och jag skulle tro att känslan i Liverpools omklädningsrum just nu är en liknande fast med ett extra r. Gèrard fick igår personligen känna av att den där känslan inte dött med åren.
Gerrards lagkamrater verkar ha bestämt sig för att han inte ska behöva skämmas och lida över att se klubben sjunka ännu djupare under sin frånvaro. Gerrards frånvaro har verkligen lyft laget och gett dem ny energi att börja klättra mot en position som är dem mer värdiga. För ärligt talat Liverpool har inte så dåligt material att man ska slås i botten utan man är fortfarande en klubb som slås om Champions League platser. Visst har man tappat mycket i kvalité de två senaste åren men ingen som förstår fotboll kan säga att klubben inte ska ligga bland åtminstone dem sex bästa klubbarna. Visst har City bättre lag på pappret och Spurs kommer riktigt starkt och är jämbördigt med Liverpool men mämn ett till lag utanför ”the big four” som har starkare lag.

Segern mot Aston villa igår var förövrigt inte förvånande inte åtminstone för mig för villa är ännu värre ute än Liverpool i ligan och Liverpool har visat att när man möter lag som är i lika dålig form som deras eget är man överlägsna. Det som förvånade mig mest är att Ryan Babel spelade så bra som han gjorde. Även om holländaren alltid varit snabb blev jag förvånad över att han jobbade så hårt när han knappt fått någon speltid alls i klubben. Mycket moraliskt imponerande prestation av en spelare som inte synts på länge och som verkat på väg bort i en evighet som det känns. David Ngog var en kille jag verkligen unnade att få lyckas. Jag gillar Ngog eftersom han alltid går ut och kämpar och verkligen vill vara den här killen som gör mål och lyckas i laget. Han har fortfarande inte alltid kvalitén som krävs i alla situationer men det hindrar honom inte att försöka. Sånt gillar jag och jag hoppas få se mer av fransmannens glöd på planen.              

Leave a Comment