– ROMA BLOGGEN ..

Med ett stort leende på läpparna och fjärilar i magen drog Serie A äntligen igång. Jag hade räknat ner dagarna och fått min fader att tro att jag räknat ner till min födelsedag men när jag satte på matchen suckade han och sa ”Du och ditt Roma”. Roma hade ju spelat Europa League några dagar tidigare och matchen mot Kosice slutade 3-3. Givetvis var det en stor chock att få se ett jäkligt överraskade spel av dem och hungrigare än någonsin försökte de imitera det grekiska landslaget under förra em. Detta gjorde givetvis att många blev oroliga och fruktade Genoa och vi var allihop väldigt säkra på att det skulle bli en tuff match. Crespos lag visade redan förra året vad de verkligen var kapabla av men trots det var jag mer än hundra procent säker på att vi skulle klara av första omgången med en solklar vinst. Leendet försvann tyvärr snabbare än Bolt och efter ett uselt spel var första halvlek mållös. Jag var chockad. Jag var överraskad. Jag var stum och fann inga ord. Burdisso välkomnade vi och han var med från start men vi saknade flera spelare, flera viktiga spelare som Mexes, Vucinic, Juan, Doni, Baptista. Startelvan såg annorlunda ut och Riise fick starta på bänken tillsammans med bland annat Brighi, Cerci och Tonetto. Från start fick vi se Artur, Motta, Andreolli, Burdisso, Cassetti, Pizarro, De rossi, Taddei, Menez, Guberti och allas favorit Totti som desvärre inte gjorde så bra ifrån sig. Crespo lyckades däremot visa sitt rätta jag med sitt eviga klagande och sitt fula spel. När Batigol lade fotbollsskorna på hyllan var flera människor runtom i hela världen jäkligt övertygade om att Crespo en vacker dag skulle ta över Batigols fantastiska plats men han är inte ens halvvägs eller ens i närheten av honom. Skam med andra ord. Domaren var inte enbart idiotisk, utan han drömde sig bort flera gånger under matchen och visade gång på gång hur jäkla misslyckad han var då det syntes på långa vägar att han inte kunde reglerna. Kanske hade han glömt dem under semestern, kanske skall jag inte sitta här och klaga på honom, men det är bara sanningen. Jag förstår verkligen inte hur Roma alltid lyckas få otur med domaren, hur de alltid får kämpa hårdare än alla lag och ändå få så jäkla mycket skit på samma gång. Men det är Roma vi snackar om, mitt älskade roma som fick se förlust redan under första omgången. Detta har inte hänt på flera år. 0 poäng. Zero Punti. Genoa tog ledningen, Criscito stod för första målet och Taddei fick mig att skrika av glädje när han lyckades kvittera. Varenda gång man försökte göra ett mål bankade mitt hjärta ännu snabbare, ännu kraftigare. Sedan kom Tottis mål, det efterlängtade målet som jag suttit och väntat på. 2-1 och jag sken upp, leendet kom tillbaks men försvann tyvärr lika snabbt -igen- när Genoa kvitterade med Zapaters mål. Äsch tänkte jag, vi gör ett till mål. Vi vinner, vi tar detta! Vi kämpar, vi gör vårt bästa men ändå såg det så fel ut. Någonting saknades, någonting stämde inte och som en blixt från klar himel kom Biavas mål som tog Genoa tillbaks till ledningen medans vi, romanisti, satt och suckade och svor hemifrån. Spalletti hade kollat på matchen med samma min, samma sura min och inte sagt ett ord. Brighi, kom in på plan tuggandes tuggummi som vanligt och Cassetti skämde ut sig och fick ett gult kort precis som Andreolli. Jag vet inte vad som hände, jag vet verkligen inte hur vi inte lyckades greja detta. Jag vill inte ens snacka om matchen, tänka på den men jag kan inte – jag kan inte sluta tänka på det usla spelet som absolut inte får fortsätta resten av säsongen! Mardrömmen har bara börjat, serie a slutade och började dåligt för oss men nu är det (t)juventus vi möter nästa vecka. Jag vill vinna. Jag vill köra över dem. Jag vill se ändringar. Vassare spel. Kan du fixa det Spallletti? Kan du visa vad du duger till? – Jag hoppas verkligen från hela mitt hjärta att han lyckas med det för vi måste ha minst ett poäng nästa vecka, det får inte bli en repris från förra året. Vi ger inte upp, vi är vargar, vi är romansti. Vad är vi? Jo, vi är vargar, vi ger aldrig upp. Vi ska klättra upp! Glädjen kommer snart, bara vänta och se! Daje Roma!

HODA MEREI