Getafe som inledde matchen i en rasande fart. Redan i den andra minuten fick de iväg ett skott på mål, men den gick utanför. Och i den nionde minuten fick Mikú också en chans. Men Real Madrid tog sig in i matchen igen. Efter ett par halvchanser gjorde Sergio Ramos 0-1 på en hörna från Özil i den 17:e minuten. Efter det tog Real Madrid över. I en fin sekvens gav Christiano Ronaldo en fin passning till Benzema som i sin tur försökte hitta Özil som stod framför mål. Men målvakten Moyá hann ta bollen innan den nådde Özil. Tre minuter innan dess hade Kaká en fantastisk chans att göra mål på, men han missade när Coentrãos inlägg tagit på Miguel Torres och studsat ut till den brasilianske spelaren. Under de sista tio minuterna fick Getafe ett par riktigt heta chanser; I den 37:e minuten hade Mikú en chans men Casillas fick ett par fingrar på den och slog ut den till hörna. Två minuter senare hade Casquero också ett fint skott på mål. Men halvleken slutade med en chans för Real Madrid genom Kaká och Christiano Ronaldo.

Real Madrid startade andra halvlek som man avslutade den första. De pressade Getafe mer och mer. Vi såg ett par anfall från Getafe i början av halvleken men allt som tiden gick spelades matchen mot ett mål. I den 62 minuten Real Madrid inte långt från att göra det andra målet; Özil passade Benzema, som ville lyfta bollen över den liggande Moyá men bollen hamnade i famnen på målvakten. I den 63:e minuten valde Mourinho att byta ut Kaká och tog in José Callejón.  I den 65:e minuten fick Benzema ytterligare en chans att utöka ledningen för de vita men han missade igen. Det skulle ta Getafe 25 minuter att komma iväg på sitt första riktigt heta anfall i den andra halvlek och det ledde till ett par minuters Getafe övertag. I röran som var framför Casillas mål efter en hörna ville Getafespelarna ha straff för hands. Det blev ingen straff men det skulle de ha haft. Pepe fick bollen på handen, i eget straffområde. I den 72 minuten byttes Benzema ut mot Higuain. Fem minuter senare fick vi se Higuain göra det vi sett honom göra tusen gånger tidigare; Han fick en passning och gjorde bort sin gubbe och kom ensam mot Moyá men målvakten gjorde en fantastisk räddning. Under de sista minuterna tände lagen till och det blev ett helt annat tempo på matchen, det var då matchen blev intressant.

Real Madrid gjorde det som Barcelona inte kunde göra, vinna mot Getafe trots att de gick på halvfart. Nästa söndag väntar Levante på hemmaplan för ligaledarna.

För Real Madrid väntar en period av svåra matcher som kommer att ställa lagets kapacitet på prov. Den första svåra matchen kommer redan på lördag. Då ska de vita åka tvärs över staden för att möta Getafe. I år har Getafe faktiskt sett starka ut. I december månad slog de Barcelona och de kommer till denna match med självförtroendet på topp efter tre raka segrar. För Real Madrid är det viktigt att vinna den här matchen för att behålla sitt övertag över Barcelona. Men man kommer till match utan två spelare som varit viktiga för laget; Marcelo och Xabi Alonso. I början av veckan sas det att Alonso skulle komma till start till matchen, men han har inte tränat med laget på hela veckan. Utan Xabi Alonso på mitten förlorar man mycket trygghet.

Getafe var tidigare ett lag som alltid var på den nedre delen av tabellen. Men på senare år har laget utvecklats mycket och idag är de snarare ett mitten lag. Förra säsongen spelade de i Europa Leauge, det är en stor förändring. Jag vet inte vad den stora förändringen beror på men jag har en teori: Av Getafe har man alltid fått en bild som Real Madrids b-lag. De spelare som inte längre platsar i laget eller Castillaspelare som behöver rutin brukar de vita låna ut eller sälja till detta lag. Vi har under årens gång sätt ett Getafe präglat av Real Madrid. Idag finns inte samma utmärkande tendes kvar i Getafe, i alla fall inte på samma sätt. De har inte lika många spelare kvar från Real Madrid och man står på egna ben och det har gjort dem gott. De har gått från ett lag som levde på Real Madrid till att bli ett eget lag med egna spelare och en egen identitet.

Tidigare år har Real Madrid haft lite svårt mot just Getafe men man har också alltid lyckats vinna mot dem. Vem minns inte matchen våren 2010 när Real Madrid vände och vann efter att Getafe fått en straff efter Pepes ökända utbrott och Iker Casillas räddning? När dessa två möts får vi i de flesta fall se riktigt underhållande fotboll.

Utöver den lilla Madridderbyt väntar en helg med en hel del intressanta matcher. Barcelona tar emot Real Sociedad och det bör inte vara några problem för hemmalaget men sen så har det katalanska laget en del skadade spelare. Omgångens mest intressanta match är den mellan Atlético Madrid och Valencia. Valencia kommer in i denna match med stort självförtroende efter att ha spelat 1-1 mot Barcelona i cupen i veckan. En annan match som bör bjuda på mycket bra fotboll är den mellan Athletic Club Bilbao och Espanyol. En match som kan bli omgångens uppstickare är Sevilla mot Villareal. Villareal må ligga på en 18:e plats i tabellen men de lyckades att hålla 0-0 mot Barcelona förra helgen.

Real Madrid ställde upp med Casillas, Antilop, Pepe, Carvalho, Marcelo, Granero, Kaká, Alonso, Özil, Cr7 och Benzema. Nästan samma lag som mot Barcelona i onsdags, med undantag för Antilop, Carvalho och Higuain.

Efter 2-2 mot Barcelona var det dags för Real Madrid att ta emot Real Zaragoza som ligger sist i ligan. Botten mot toppen. Jag tror att real madrid gick in i matchen med idén om att det här skulle blir en enkel match, för de började matchen ganska lamt och det tog tid innan de vaknade upp och började spela. Zaragoza började piggt och hade matchens första chans redan efter 15 sekunder. Det skulle dröja tre minuter innan Real Madrid fick sin första chans. Det var när Cristiano fälldes. Han tog den själv och den gick precis utanför.

Real Madrid hade många slarvfel, de tappade bollen för enkelt. Men trots det hade de ett övertag över sina motspelare. I den sjätte minuten gav Marcelo en fin passning till Benzema framför mål men han lyckades inte styra den i mål. Tre minuter senare fick fransmannen ytterligare en fantastisk chans när Cristiano gav honom en öppnande passning framför mål men återigen misslyckades Benzema att styra bollen i mål. I kontringen som följde efter den chansen gjorde Zaragozas Lafita 1-0 mycket orättvist med tanke på hur matchen var.

Real Madrid hade störst bollinnehav men de gjorde inget med det. De passade runt och runt men man hade svårt i den sista tredje delen av planen. Det blev inga direkta farliga målchanser. I den tjugoandra minuten såg vi en fin sekvens av Marcelo och Kaká när de passade sig igenom Zaragozas försvar, men Marcelo lyckades inte få kontroll på bollen och målvakten fick en hand på den och skickade ut den till hörna. Tre minuter senare fick Real Madrid en frispark som Cristiano tog och Kaká var inte många millimeter från att kvittera för hemmalaget.

Med tiden blev Real Madrid allt farligare framför mål och vi fick se riktigt heta målchanser. I den 29 minuten misslyckades Marcelo med ett inlägg men bollen hamnade framför fötterna på Kaká som sköt iväg ett skott men den gick återigen strax utanför. Han skulle få sin revansch två minuter senare när han fick en underbar passning av Carvalho och satte den bakom målvakten. Det var rätt person som fick göra målet med tanke på hur aktiv han var. Han var den som var närmast målet under den första halvleken för Madrid laget. Efter målet började båda lagen att spela ut. Det blev chanser åt båda hållen fast ingen hade riktigt heta lägen. Första halvlek var ganska händelselös. En av de mest aktiva spelarna på plan för de vita var Esteban Granero.

I den andra halvleken startade Real Madrid i ett högt tempo. Man var mer aktiva och aggressiva framför mål. De fick direkt en farlig chans genom Kaká. Han fälldes på straffpunkten men det blev ingen straff. I andra situationen slog Marcleo in en boll framför mål men ingen av spelarna nådde den. Tre minuter senare, i den 48 minuten gav Özil en passning framför mål till Cristiano som inte gjorde några misstag, 2-1 till Real Madrid. Mycket rättvist med tanke på vilket övertag de hade. I den 54 minuten slog Kaká in en boll framför mål men återigen hann ingen till den. En minut senare gjorde Özil 3-1 till Real Madrid. Kaká stod för passningen. Allt eftersom tiden gick spelade Real Madrid ut allt mer och vågade sig också på en del kombinationer. Till exempel så försökte CR7 passa Marcelo på insidan av hans försvarare men brasilianaren kom aldrig runt.

Efter dryga en timme gjorde Real Madrid sitt första bytte, Xabi Alonso mot Lassana Dierra. Xabi Alonso försvann direkt ner i tunneln och Mourinho hann bara sträcka fram en hand innan spelaren försvann. Kan han ha blivit skadad? Sex minuter senare gjorde de sitt andra bytte, ett lite mer självklart bytte. Kaká gick av och José Callejón kom in. När Kaká klev av sa kommentatorn ett par ord som jag verkligen tycker stämmer. Kaká gjorde en bra match med tanke på hans nivå. Man kan inte jämföra den här Kaká med den gamla som spelade i Ac Milan. Han kommer nog aldrig att komma upp i samma form igen, men han tillför fortfarande fantastiska saker till laget. Idag var han aktiv i anfallen under de 66 minuter han fick, han gjorde 1-1 målet som tog hans lag tillbaka in i matchen och han stod för en assist. Han var delaktig i två av kvällens tre mål och han var den spelare som under den första halvleken hade flest chanser att göra mål. Jag tror inte att man kan begära mer av en spelare.

Allt som matchen gick backade Real Madrid hem och Zaragoza flyttade fram sina positioner och kom iväg på en hel del anfall. En av de farligaste var i den 70 minuten när Postiga kom loss och fick iväg ett fantastiskt skott som Casillas styrde ut till hörna. Två minuter dessförinnan hade målskytten Lafita också haft en chans att göra mål men den gick strax utanför.

I den 71 minuten gjorde Mourinho kvällen sista byte. Benzema mot Higuain, ett byte som också var väntat. Något som däremot inte var väntat var Benzemas insats, han hade en hel del fina chanser i första halvlek men det var också allt. Han var rätt så osynlig. I den 75 minuten kom Cristiano loss från sin försvarare Obradovic och kom ensam med målvakten Roberto som han också lyckades göra bort, Cristiano fick bollen för långt ifrån sig, men han hann till bollen först men Obradovic kom in i duellen alldeles för sent och fällde portugisen. Det blev ingen straff. Det var en solklar straff för mig. I den 77 minuten hände något som jag dessvärre inte uppfattade. I någon situation skadade sig Marcelo. Han spelade klart matchen men det var uppenbart att den brasilianske backen inte var ok. Frågan är bara hur seriös skadan är.

Real Madrid dominerade matchen precis som man skulle trots den tröga starten. Lagets seger var aldrig hotad, även när de låg under. Det var de som hade de hetare chanserna och det var ingen tvekan att kvitteringen och ledningsmålet skulle komma. Granero stod för matchens riktiga överraskning, han var pigg och aktiv och tog verkligen för sig under hela matchen. Mycket roligt att se den förra Getafe spelaren så pigg och aktiv. Det tråkiga för madrid laget är skadorna på Marcelo och troligtvis även Alonso. Det är två viktiga pjäser i laget, att förlora de båda kommer att göra det svårt för laget nästa helg.

Av: Sara Khatmi

Jag tror inte ett öre på att det är kris i Real Madrid och att det är så illa som tidningarna vill visa. Marca som publicerade detta är ett av Spaniens värsta tidningar. De skriver inte mycket vettigt i den tidningen även om den är en Madrid favoriserade tidning. Stora delar av dess artiklar bygger på rykten, och det mesta är inte sant. Tänk efter själva, hur många gånger har ni läst om att Iker Casillas och CR7 är ovänner och att de knappt kan klara av att vara i samma rum..hur många gånger har ni läst att Kaká varit på väg bort till alla möjliga klubbar? hur många gånger hur många spelare har varit i praktiken klara för olika klubbar under årens gång? Jag skulle inte ta det de säger på allvar. Det är en skvaller tidning.

Men jag vet inte. Jag sitter inte i Valdebebas eller känner spelarna, så jag har ingen djupare insikt än någon annan i laget och deras relationer till varandra. Men när jag tittar på deras facebook och Real Madrids egna hemsida där de publicerar videos och bilder på träningar och andra spektakel ser det ut som om Real Madrid har ett gäng som är mer sammansvetsade än på länge. Visst finns det grupperingar, det finns det på vilken arbetsplats som helst.

Det finns ögonblick, bilder, videos som får mig att undra ifall något av historien var sann. Ett sånt ögonblick var när Sergio Ramos och Iker Casillas överraskade Mourinho med en tårta i torsdags på hans 49de födelsedag. Hela laget stod samlade och när de två kommer med tårtan går Mourinho ifrån gänget och går fram till sina kaptener för att skaka hand. Laget står runt sin tränare. Alvaro Arbeloa är den som får Mourinho att blåsa ut ljusen samtidigt som Iker Casillas står och äter av tårtan. I mina ögon ser det på videoklippet ut som om Mourinho har några problem med sina spelare. Han verkar avslappnad. Hela laget verkar avslappnade. Varför skulle laget, och speciellt Sergio Ramos och Iker Casillas ta sig besväret att ordna detta för sin tränare om de inte kom överens med honom. Det låter lika korkat som att fixa en fest till en person man är förbannad på, jag är förbannad på dig, har inget att säga dig men jag vill ändå fira din födelsedag…(här är videoklippet titta och döm själva: http://www.youtube.com/watch?v=7gTEVqmuloo&list=UUWV3obpZVGgJ3j9FVhEjF2Q&index=2&feature=plcp)

Något annat jag lagt märke till är att Mourinho brukar vara mycket social, han går runt och pratar med spelarna och den senaste två veckorna har man sätt honom kommunicera med sina spelare på samma sätt. Ytterligare ett tecken på att Marca hittade på hela historien för att sälja fler numer på söndags morgonen, vilket inte är första gången.

Något som jag inte kan ta på allvar med hela historien är den om att Mourinho kommer att gå under sommaren. Det kommer han inte att göra. Till och att börja med har han inget skäl till det. Han har redan nästan säkrat en titel, la liga och han har världens chans till att ta Champions leauge. Och han har efter ett antal försök äntligen kommit på hur man spelar ut Barcelona. Han har vunnit allt han kan vinna överallt han har varit. Han vill nog inte bryta den trenden inte nu när han är så nära sitt mål. Sitt mål med att vinna allt med Real Madrid också. För det andra, Real Madrids ledning gör allt för honom, jag är säker på att han trivs som fisk i vatten i den miljön, allt han pekar på är hans och det är han som styr klubben. Det finns inte en tränare som skulle säga nej till att ha den makten över ett så stort lag som Real Madrid. För det tredje avgudar spelarna honom verkar det som, Özil kallade honom ”pappa” i en intervju inte allt för länge sen och allt som Real Madrid spelarna säger gång på gång i flera intervjuer är deras respekt och beundran av ”el mister”. Det är klart han stannar kontraktet ut. Lämnar han nu slänger han bort sin chans att gå till historien som den enda tränaren som vunnit allt i England, Italien och Spanien, i alla fall på 2000 talet.

Om nu det är sant att Real Madrid har problem så tror jag att matchen i onsdags fick de att glömma vad problemen var överhuvudtaget. Laget verkade mer som ett lag än på mycket länge. Alla gav sitt allt för laget och tillsammans lyckades de komma över sitt spöke, Barcelona. Hade de haft en bättre domare så hade Real Madrid varit vinnarna. De spelade ut ett lag som de senaste åren verkat som oslagbara för de. Jag tror att vi kommer att få se ett Real Madrid mer enade än någonsin. Matchen kommer att göra laget starkare.

Men sen måste jag säga att stormen kring Real Madrid bara blev värre efter söndagens match mot Atheltic Bilbao. Efter matchen skulle laget kommentera på artiklarna och det gick rent åt skogen. Ett av ryktena var att någon i laget klagat på att de inte får säga vad de vill till media utan de har manus. Spelarna skulle förneka detta. Alla tre spelare använder samma ord, som om det vore något intränat. Iker Casillas säger att alla får bilda sin egen uppfattning men att de inte har manus, ett par sekunder senare upprepar han just det som hans två andra lagkamrater sa till media, ordagrant. Självfallet späde ju det på hela historien och på måndagen var det nog Spaniens stora nyhet. Men samtidigt det förvånar mig inte att de har manus, alla stora företag och organisationer har sina riktlinjer på vad man får och inte får säga till media. Tänk er om alla som jobbade på företagen skulle gå ut och säga precis vad de tyckte om företaget i media. Det skulle ju inte fungera. Real Madrid har som vilket företag som helst en image, en bild man vill ge allmänheten av sig själva. Den måste de leva upp till. Spelarna är Real Madrids största och viktigaste ansikte utåt och då kan de inte säga precis vad de tycker och tänker om allt. De hade i alla fall kunnat sköta situationen mycket bättre.

Nu när allt börjat lugna ner sig tror jag som sagt inte på att Real Madrid har någon kris i laget. Det finns inte något som tyder på det, inte som jag ser i alla fall.  Det kan verka lite spänt ibland men det beror på hur mycket man läser in i allt man ser. Om man vill kan man sitta och analysera allt från att Mourinho har sportkläder på sig vid matcherna till att det ibland ser ut som om den Portugisiska tränaren särbehandlar sina landsmän när han inte gick så hårt mot Pepe efter det han gjorde mot Messi och läsa in allt mellan himel och jord i allt laget gör. Men jag tror inte Mourinho är den typ av tränare som särbehandlar folk. I mina ögon ser Mourinho ut som en hård men rättvis tränare. Och Real Madrid ser ut som en harmonisk arbetsplats för första gången på länge.

Av Sara Khatmi

Senaste och min personliga favorit är de ”expertutlåtanden” som gör gällande att beviset för att José bestämt sig för att lämna är att han under senaste matchen använde Porsche Designs kläder istället för de Adidaskläder som klubben annars bär.

Lustigt, jag fick bara känslan av att Porsche Design samarbetat med Adidas i framtagningen av idrottskläder.

Men det var nog bara jag, undra var jag fick det ifrån?

”The Special One” och Real – en dysfunktionell kärlekshistoria.

Nåväl, när José Mourinho, The Special One tog över Real inför förra säsongen var det tränaren som stod på jordens högsta berg och tittade ner på alla andra som klev innanför murarna hos klubben som stått på den toppen så länge att de glömt hur de klättrat upp.
Mourinho var mannen som lyckats med det omöjliga i föra det lilla laget till seger i den största turneringen. (Porto)
Med att skapa ett vinnande lag ur en klubb med ekonomiska muskler men utan vinnarsjäl. (Chelsea)
Med att ta ett bespottat och ständigt galet manskap med en inrotad falla-på-målsnöret-mentalitet och kamma hem en Trippel, med CL-titeln som största juvel i kronan.
(Pazza Inter)

När så dessa två kolosser med vinnarinstinkten rinnandes i ådrorna förenades var det världens mest naturliga sak. Planeterna stod i harmoni och fåglarna sjöng som vore det vårens första soldag.
Dock var detta även ett möte mellan två mentaliteter. Två vägar till framgång som varit lika delar framgångsrika men som skiljde sig i grunden.
José mötte utmaningen i att få ihop ett segerrecept totalt olikt hans eget.
Laget som en gång valt att inte signa Ronaldinho då han ansågs ”för ful” och istället valde David Beckham som med ett mer fördelaktigt yttre representerade klubben bättre (Och sålde cirka en miljard tröjor i Asien) skulle nu dirigeras av en otroligt känslig taktiker men som inte skulle tveka att spela med Quasimodo som högerback om han kunde hålla sin zon rätt.
Att likt Inter vinna en match utan boll går inte för sig i Real och försvar är inte bästa anfall.
Att vinna duger inte om det inte är snyggt.
Två skolor möttes, omfamnade varandra och slogs mot varandra likt ett dysfunktionellt men passionerat kärlekspar.
José fick i Reals allt desperatare jakt att gå om Barcelona friare tyglar än någon annan tränare haft i klubbens historia.
”Det får fan bära hela vägen nu för vi har slut på medel.”

Eye of the Storm.

Mourinhos framgångrecept har alltid varit den otroligt kompakta gruppen.
Känslan i omklädningsrummet att man lever och dör med varandra. För sin Mister.

Idag stormar det kring Mou och hans mannar på ett sätt det inte gjort tidigare.
Idag har han blivit utbuad av de som försvarat honom längst, hans egen publik.
Idag har han påstådda sprickor i sin trupp och spelare som tappar förståndet att tampas med.
Idag har han ett yttre kaos där omvärlden endast ser hans avgång från klubben som utväg.

Men José ser inte på världen som alla andra.

Där stormen nu blåst upp kring omklädningsrummet så trycker den med en otröttlig frenesi, men just där den startade, där urkraften kom ifrån uppstår fenomenet Stormens Öga.
Den punkt i mitten där det mot alla odds är som absolut lugnast och tryggast.
Mourinhos chans är att göra det han alltid gjort bäst, att i stormen ena sina mannar i en oas av trygghet.
När vinden viner tvingas man åt samma håll.
Stormen enar på ett sätt som man inte kan göra i medvind där man lätt springer åt olika håll.

Detta kan vara en ödesdiger kväll i den stormiga kärleken mellan Real Madrid och José Mourinho.
Men kaoset ger Mourinho den plattform han trivs som bäst i.

Ikväll kan de med all press som ligger på enas i att kollektivt NU JÄVLAR och spela ut.
Spela ut skyddade av horisontens kaos där linjen mellan himmel och avgrund är så tunn att den är nästintill obefintlig.
Ikväll är det Reals chans att göra det här ”The Mourinho Way”.

Ena er.

Real madrid satte redan från början ett högt tempo, hade en högpress och de såg helt annorlunda ut än mot barcelona i veckan. Kaká var aktiv i spelet och försökte med en del saker och de funkade till stora delar. Man var fast besluten om att man skulle vinna matchen. Det tog Atletico Bilabo 7 minuter att komma till sitt första anfall. I den 12 minuten hade Kaká en chans att göra mål. I kontringen som följde lyckades Llorente göra mål efter en snabb omställning.

Allt som tiden gick bakade Real Madrid hem och tappade sin höga press samtidigt som Atletico Bilbao tog över. En stund var faktiskt de det bättre laget på plan. I den 21 minuten gjorde Marcos 2-0 men han vinkades för offside. Real Madrid hade stora problem med Atletico Bilbaos kontringar, det blev farligt nästan varje gång. I den 22 andra minuten försökte Granero med en volley men den gick rätt i famnen på målvakten. I den 23 minuten gav Cr7 en passning till Benzema som bara behöver placera bollen men han lyckades inte styra den utan han skickade den rätt upp i luften. I den 25 minuten gjorde Marcelo 1-1 efter att laget spelade sig snyggt igenom Bilbaos försvar. Efter 1-1 målet tände matchen till och Real Madrid satte igång med sitt intensiva anfallsspel igen. Real Madrid började försöka med sina långbollar, de blev inga farliga anfall utav det. De farliga chanserna hade de när de tog sig tid att spela sig igenom sina motståndares försvar.

Cristiano verkade spela för sig själv, han passade inte sina medspelare trots att de hade fantastiska positioner. Han gav sig på det omöjliga och misslyckades. Benzema började komma igång allt mer efter en minst sagt svag start. I den 34 minuten hade Kaka ett fint skott på mål men den gick strax utanför. I kontringen hade Llorente en fantastisk chans att göra mål men Casillas räddar. I nästa anfall för Real Madrid ville Kaká göra mål och missade att Benzema stod ensam i straffområdet. Kaká tog ett skott men det blev inget av det. I den 42 minuten satte nog alla Real Madrid fans hjärtat i halsgropen när Susaeta trampade Casillas på foten. Han blev liggande och vred sig i smärtor. Han klarade sig dock. Men det sista Real Madrid behöver är att Casillas blir skadad.

Real Madrid reagerade precis som väntat på Barcelona förlusten. Man kom ut i denna match som ett helt annat lag. Man anföll, spelade snabbt och hade en sak i tankarna, att vinna. Det enda som var negativt med den första halvleken var att spelarna var lite väl övertända och drog på sig en del onödiga kort.

Det första som hände i den andra halvleken var att Itturaspe drog ner Kaká i straffområdet. Det blev straff. Cristiano tog den och som alla andra gånger han tagit en straff satte han den. I den 49 minuten kom Real Madrid loss i en kontring. Benzema hade Kaká och Cristiano Ronaldo med sig. Han passade Cristiano som stod mitt i straffområdet men han krånglade till det och chansen försvann. Matchen lugnade ner sig men det var fortfarande Real Madrid som hade övertaget. Kaká levererade fantastiska passningar till sina medspelare gång på gång. Och hans skott på mål var inte helt ofarliga heller.

I den 65 minuten fick De Marcos rött kort efter att ha fält Özil i straffområdet. Domaren dömde straff. Cristiano tog den och återigen blev det mål. Benzema bytts ut mot Higuain i den 68 minuten. Kaka spelar fram Özil som sätter bollen bakom målvakten men döms för offside helt rätt. Real Madrid valde att byta in Lass i slutet av matchen istället gör Esteban Granero som bortsett från sitt volleyskott i första halvlek var ganska osynlig. Med en kvart kvar hade Higuain öppet mål då han rundat målvakten men han missar. I den 79 minuten valde man att byta ut Kaká mot Callejón. Allt som matchen led mot sitt slut gav Bilbao upp och Real Madrid tog över allt mer. Callejón fick en öppnande passning av Higuain i den 85 minuten. Han hamnade man mot man med målvakten och i de lägena är Callejón felfri. Han satte den. Efter det anfallet bröt Bilbaos försvar samman totalt. Callejón var själv nära att minuten senare göra 5-1 men den gick ut till hörna. Och ett par minuter senare bjöd han tillbaka till Higuain med en passning framför mål men det var inte Higuains kväll.

Bilbao spelade riktigt bra och gav Real Madrid en riktig match. Det som skiljde lagen år var att Real Madrid hade ett organiserat försvarsspel. De lyckades alltid att rensa i sista sekund eller ställa offside. De hade stora problem med kontringarna. Men det var ett problem de lyckades lösa under andra halvlek. Mot slutet av matchen tröttnade Atletico Bilbao och Real Madrid blev till slut en storlek för stor.

Kaká var tillsammans med Marcelo och Özil de tre bästa spelarna på plan för de vita. Kaká spelade helt magiskt, hans framspelningar var av klass och han var hela tiden aktiv i matchen. Det var riktigt kul att se honom skina. Nu kanske kritiken mot honom kan lugna ner sig lite. Marcelo var fantastisk han med, han ägde sin kant både defensivt och offensivt. Özil var ett ständigt hot som alltid. Den spelare som jag blev besviken på idag var Granero. Han var för det mesta helt osynlig. Han hade ett volleyskott på mål och det var det enda.. Han kan mycket bättre än så. Något annat som gjorde mig besviken var Cristianos ovilja att passa till sina medspelare eller överhuvudtaget involvera de i sina anfall. Han gav sig på omöjliga saker istället för att passa spelare som stod bättre positionerade. I Bilbao var den bästa spelaren Llorente som var ett ständigt hot så länge han var på plan. Varje anfall han var delaktig i blev farlig. Och sen ska man inte heller glömma att Bilbaos försvar var fantastiskt. De lyckades stoppa Real Madrid från att göra mål i början av matchen när de var som allra mest effektivast.

Real Madrid vann matchen mycket rättvist med tanke på vilken match de spelade. De gjorde det de skulle göra, reagera på förlusten mot Barcelona och visa att man faktiskt är ett fantastiskt lag. Inte bara för fansen, men för sig själva. De behövde se vad de kan göra om de verkligen vill. De spelade mot ett tufft motstånd idag, men de spelade ett fantastiskt offensiv utan att riskera försvaret. Nu väntar den andra omgången av el classico i copa del rey. Jag hoppas att man tar med sig det vi såg idag till katalonien. Vill man vinna måste man också våga satsa tycker jag. Den tokdefensiv vi såg mot Barcelona i onsdags kommer inte att ge Real Madrid någon vinst. Man måste ta initiativet och anfalla som man gjorde idag. Jag tycker att de ska spela med samma taktik och samma spelare på onsdag. Och absolut behövs Kaká på plan. Han var kreativ och gjorde en hel del fantastiska saker.

Av: Sara Khatmi

Marcelo, foto: Jan S0L0

Enligt italienska medier så står den brasilianske vänsterbacken Marcelo överst på Inters önskelista då man vill förstärka på vänsterbackspositionen.

Inter ska ha tagit kontakt med Real Madrid för att höra sig för om spelaren är tillgänglig och enligt medierna är klubben villig att betala stora summor pengar för att signera honom.

Jag tror absolut inte att Real kommer släppa Marcelo, så Inter kan sluta drömma och leta vidare på annat håll. Inter skulle dock behöva förstärkning på positionen då man endast har Nagatomo som vänsterback, men som sagt kan de glömma Marcelo.

that’s too hard to read.
But if you look,
you’d see how you look through my eyes,
But now one more chapter’s gone by

It’s time to move on;
even though I’m not ready.
I trust where you’re heading.
Even though It’s not easy”
”Love that lets go” (Miley Cyrus, 2010)

Jag såg Kaká första gången i det brasilianska landslaget under Confederations Cup 2005. Brasilien vann det mästerskapet och jag lärde mig ett nytt namn. Kaká. Sedan dess har jag följt allt han har gjort, sett hans magi. Jag besökte San Siro och jag kommer ihåg guidens ord om Kaká när vi gick in omklädningsrummet. ”Kaká kommer att gå till historien som en av de största.” Året var 2007 och han hade precis gått på sommarledigheten efter att ha vunnit, champions leauge. Samma år överöstes han av priser. Guldbollen, Fifa worlds best player, skyttekung i Champions Leauge, bästa anfallaren i Champions Leauge bland många andra priser. Det var hans bästa säsong.

Två år senare var det dags för Kaká att börja på nästa kapital i sin historia. Han valde att lämna Ac Milan, där han var älskad av fans, medspelare och motspelare. Han uppfyllde en dröm. Att spela i Real Madrid. Så den 9 Juni skrev han på för klubben, han var överlycklig. Tittar man på videon från den dagen är han i chock av all uppståndelse. Hans leende gick från öra till öra. Jag var överlycklig. Kaká, min stora favorit, den spelare jag alltid älskat och hållit som en av världens bästa spelare hade skrivit på för mitt favorit lag, Real Madrid. Det var den perfekta spelaren för klubben. Han skulle vara den kreativa mittfältaren framför Xabi Alonso. Han skulle leverera fantastiska passningar till Higuain och cr7. Han skulle vara kungen av Santiago Bernabeu. Men inget gick som planerat. Tiden i den vita klubben har blivit en mardröm.

Efter en bra start i klubben skadade han sin häll och missade ett par veckor under slutet av den hösten. Han kom tillbaka under våren men något var inte ok. Trots problemen gjorde han tillräckligt bra ifrån sig under sin tid på planen för att bli uttagen i det Brasilianska landslaget VM 2010. Men där hände något. Han skadade sig i knät, riktigt illa och med det började hans helvete. Han anklagades för att ha spelat VM skadad. Han fick gång på gång förklara sig, be om ursäkt. Samma sommar köpte Real Madrid Mesut Özil. Medan Kaká kämpade med rehabiliteringen tog Özil över hans plats i startelvan och han vann också Mourinhos förtroende. När väl Kaká kom tillbaka såg han att det inte längre fanns en plats för honom, han var ersatt. Han kämpade för att vinna tillbaka sin plats. Men han var sig inte lik, det var inte samma Kaká som kom tillbaka. Hur skulle det kunna vara samma person? Han hade spenderat hela sin rehabiliteringstid med att be om ursäkt för att han fanns och få höra att han inte längre behövs, de hade ju Özil. Han hade inget självförtroende kvar. Hur är det tänkt att han skulle spela som sitt gamla jag när han inte trodde på sig själv. Samtidigt som laget under den tid han var borta byggt upp ett nytt spelsystem under Mourinho, han hade svårt att hitta sin roll på planen. Och när han väl gjorde det dröjde det flera veckor innan han fick nästa chans, han behövde mer speltid. Men det fick han aldrig.

Förra sommaren fick han spendera hela sin ledighet med att gång på gång be om ursäkt för sin existens, dementera rykten om att han skulle byta klubb. Det kändes som om till och med real madrids ledning gett upp på honom för inte en endaste gång under förra sommaren visade Real Madrid på något sätt sitt stöd för sin spelare. Han valde att ge sig själv en sista chans i real madrid i år. Det började ju super bra. Media skanderade ”Kaká är tillbaka!” och fansen i Kina älskade Kaká. Men så sprack den ballongen. Hela säsongen har man letat efter fel i Kaká och allt han gjort. Han fick starta de båda matcherna mot Malaga. Och ingen tror att han fick den platsen för att han gjort sig förtjänt av det, det måste bero på att man vill vila Özil. Fansen har gett upp.

Jag måste ha hört kommentaren ”Kaká är slut” tusen tals gånger. Jag tror inte på det. Kaká finns kvar, under hela hösten har jag sett honom spela och under alla problem, bristen på självförtroende, tröttheten att behöva be om ursäkt och kämpa i motvind hela tiden finns han kvar. Han skiner igenom lite då och då. Då och då ser man honom ge sina genialiska passar eller göra bort sin motståndare som han en gång brukade. Han är inte klar som spelare. Trots all kritik och alla problem har han under de tre år han varit i klubben lyckats åstadkomma en hel del. Jag vill minnas Kakás tid i Real Madrid för de här ögonblicken.

Kaká-allt det magiska han gjort

I sommar är det dags igen. Det är dags för honom att fortsätta till nästa kapitel. Real Madrid behöver honom inte längre. Han förtjänar bättre. Han förtjänar att minnas som en av de absolut största, inte för det han blivit i Real Madrid. Han förtjänar att finnas i en klubb där han uppskattas, där det han gör behövs. Han kommer aldrig bli själv igen, inte till 100 procent. Men han har kvar att ge. Han kan vara en tillgång för vilket lag som helst. Han behöver en klubb där han kontinuerligt får spela, där han kan visa världen vilken fantastisk spelare han är.

Jag önskade att slutet för Kaká i Real Madrid skulle varit mer lycklig. Jag hoppades på att han skulle avsluta sin karriär där och gå till historien som en av klubbens stora legender. Som Zidane. Men så blev det inte.  Istället lämnar han klubben och hittar kanske tillbaka till sig själv och visar världen igen vilken fantastisk spelare han är.

/Sara Khatmi

Att Pepe stängs av innebär att han missar matcherna mot: Athletic Bilbao, Real Zaragoza samt bortareturen mot Barcelona.

Efter att han fått massiv kritik, bl.a från Rooney som menade att Pepe var ”en jävla diot”själv har han nu själv bett om ursäkt:

I kväll väljer Pepe att be om ursäkt.

– Det jag gjorde mot Lionel Messi var inte medvetet. Men om Messi fortfarande känner sig förolämpad så ber jag om ursäkt för vad jag gjorde, jag ville bara hjälpa mitt lag, säger Pepe till Real Madrids officiella hemsida, och fortsätter:

– Jag ger verkligen allt från både kropp och själ i varje match och jag tänker aldrig att jag ska skada en motståndare.

Häromdagen surfade jag runt på Youtube och kom till slut fram till en anti-du-video.
Det var en sammansättning av olika saker du gjort på plan som i detta fall skulle statuera vilken ful spelare du är.
Klippet inleds med meningen: ”En best är lös, hans namn är Pepe”.
Jag kollade på denna video, flera minuter lång, och jag log för mig själv.
Fan, tänkte jag, det är ju precis de här sakerna jag älskar med honom. Med dig.
Varenda galen tackling, varenda smäll och varenda närkamp var uttryck för krigarsjäl, en känsla för den hårda lärdomen om rätt och fel.

Självklart var huvudnumret i detta videoklipp dina sparkar mot Getafes mittfältare Casquero i Madridderbyt från 2009.
Jag såg den matchen, och jag har alltid försvarat dig för denna handling.
Jag kan självklart tycka att man inte sparkar på någon som ligger men jag tyckte att denna aktion sa så mycket om dig, om din karaktär.
Du kliver ut i varje match med hjärtat på utsidan och är beredd att ge ditt allt för att ditt lag ska få segra och så faller din motståndare så enkelt, så billigt som han gör i denna situation.
Jag delar din känsla när du hör domarens pipa och jag förstår att all känsla kanaliseras mot denna spelare som ligger på marken.
Agerandet i sig var fel men det handlade om hedern i att inte vika ned sig.
Du kom att symbolisera en urkraft och vilja som länge saknats i vårt älskade drömvita lag.

Förra året började så ”Clásico-debaclet” och du fick en balansroll mot det numer så oerhört starka Barcelona. Våra antagonister, nu mer än någonsin.
Du gav de matcherna ditt allt och du blev felaktigt straffad för din ursinniga vilja.
Smärtsamt för alla oss som flyger och blöder med detta lag gick vi förlorande ur dessa strider.
Utspelade, överkörda och förnedrade kunde vi alla ändå hålla våra huvuden högt, tack vare att vårt lag gått ut och vågat smälla på, vågat ta smällar.
Vi kunde acceptera förlusterna genom att de som representerar vår själ i sina vita dräkter stod upp för vårt emblem och tog kampen.
Ibland fult, alltid hårt.

Hela världen fick se världens just nu bästa lag blanda sin fantastiska fotboll med att filma, manipulera, gnälla och klunga kring domaren.
Hela världens gullungar satte sin egen gloria på sned trots vinsterna.
Vi hade vår del i det fula spelet men vi sjönk inte lågt på samma nivå som de gjorde.
Detta har varit det sätt vi burit vårt huvud högt under dessa år av sportslig förnedring.

Igår klev du återigen ut på plan som en gigant, men när du lämnade planen gjorde du det som en tjuv.
Igår, i takt med att frustrationen växte, bestämde du dig för att bestjäla alla oss på det vi har kvar i denna aldrig sinande rivalitet.

I sekunden du satte handen för ansiktet gav du upp all din rätt, all vår rätt att bära våra huvuden högt. Så som vi bespottat Sergio Busquets, Dani Alves och David Villa så gör du såhär mot oss!
Tror du inte att hela världen ser?
Tror du inte att vi bryr oss?

Jag läser idag om hur många bespottar dig och jag vill försvara dig.
Det sitter i mina gener att vara vid din sida, att ta din strid.
Men det är svårt att kriga när man blivit av med sina vapen.
Det är omöjligt att ta en strid när man blivit bestulen på sitt sista vapen.
Man orkar inte ta kampen när tjuven är den man vill försvara.

Pepe, jag hade tillochmed kunnat (och lite skäms jag för detta) gilla stämplingen på Messis hand, men du hade redan förlorat mig.
Vi har stått enade i en hård kamp.
Men du gav upp min stolthet, du gav upp min tro och du tog dig rätten att kasta min heder i papperskorgen.

För det har jag idag svårt att ta din kamp.